Bör man forska om allt?

Hur mycket av rasbiologins tankegods lever kvar i dagens genforskning? Jonas Mattsson har läst Ulrika Björksténs Det tredje Darwin­kriget.

Publicerad

Ulrika Björkstén har skrivit Det tredje Darwin­kriget.
Bild: Anna-Karin Ivarsson / Sveriges radio

Vetenskapens objektiva anspråk har använts i rasismens tjänst från Linné till 1900-talets rasbiologi. Hur den skuggan faller över de senaste decenniernas gentekniska revolution visar Ulrika Björkstén i Det tredje Darwin­kriget.

Hon nagelfar de metoder som har tagits till hjälp för att kartlägga allt från personlighet till genetisk risk för psykiatriska sjukdomar. Men metoderna har även använts till att studera begåvning med siktet inställt på skillnader mellan folkgrupper.

Övertro på genanalyser

Ulrika Björkstén är chef för organisationen Vetenskap & Allmän­het, har tidigare lett Vetenskapsradion på SR och har en doktorsgrad i fysikalisk kemi. Den bakgrunden ger henne en god grund när hon slår hål på den övertro på genanalyser som finns på sina håll. Hon granskar både metodernas vetenskapliga tillkortakommanden och hur vissa av resultaten tolkats politiskt.

Ulrika Björkstén ställer också den etiskt utmanande frågan om forskare inte ska kunna forska om allt, oavsett hur resultaten förhåller sig till olika värderingar och politiska strömningar.

Det tredje Darwinkriget: Dna-revolutionen och rasbiologins långa skugga

Ulrika Björkstén
Appell förlag

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Kunskap baserad på vetenskap

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

Inlogg till fof.se och app • E-tidning • Nyhetsbrev • Rabatt på våra evenemang

Beställ i dag!
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor