Craig Venter blev dna-pionjär – trots sin afantasi

Craig Venters leende var precis så brett som den mänskliga anatomin tillåter när han satt snett bakom USA:s dåvarande president Bill Clinton under en presskonferens i Vita huset den 26 juni år 2000. Han trivdes i händelsernas centrum. Storbritanniens premiärminister Tony Blair var med via satellit. En lång rad länders ambassadörer var på plats, liksom världspressen.

– I dag lär vi oss det språk som Gud använde för att skapa liv, sade Bill Clinton.

Stora ord. En internationell satsning på att avläsa människans hela arvsmassa – det så kallade genomet – startade officiellt den 1 oktober 1990. Initiativtagarna drog paralleller till rymdprogrammet. Ledare för det offentligt finansierade projektet var ingen mindre än James Watson, en av Nobelpristagarna som upptäckte att dna-molekyler är spiralformade.

Craig Venter gav sig in i leken år 1998. Genom det nybildade bolaget Celera Genomics lovade han att läsa av människans arvsmassa snabbare än det offentliga Human Genome Project. Han utvecklade den så kallade shotgun-metoden för att snabba på arbetet, och förklarade att han tänkte tjäna pengar på att patentera medicinskt intressanta gener.

James Watson fördömde patentplanerna. Han tyckte inte att något företag skulle få bestämma över hur en mänsklig gen ska få användas. Frågan om patent gjorde honom så arg att han vid ett tillfälle kallade Craig Venter för Hitler. Och han sade hånfullt att de nya metoder Craig Venter utvecklat var ovetenskapliga, och att hans avläsningsmaskiner ”kunde skötas av apor”.

Även Craig Venter var en stridbar person som kunde skapa rubriker. Men hans provokativa uttalanden handlade oftast om hur trögt det offentligt finansierade projektet var, och hur snabbt hans företag skulle nå olika mål.

De faktiska framgångarna gav honom samarbetspartner och vänner runt om i världen. En av dem var den svenske forskaren och dna-entreprenören Mathias Uhlén. Under min studietid på KTH var Mathias nybliven professor i mikrobiologi och den mest inspirerande av alla mina lärare. Genom honom fick jag senare möjlighet att träffa Craig Venter vid hans besök i Sverige.

Jag minns särskilt ett samtal i Uppsala då Craig Venter berättade om hur han en gång nästan drunknade. Som ung var han mer intresserad av surfing än av skolan. Vändpunkten kom i Vietnam, där han var sjukvårdare och såg hundratals soldater dö. Det knäckte honom. Efter fem månader försökte han ta sitt liv genom att simma ut i Sydkinesiska havet tills krafterna skulle ta slut. I sista stund ändrade han sig. Tillbaka på stranden var han utmattad men uppfylld av att göra något meningsfullt av sitt liv.

Hemma i USA läste han bland annat biokemi och fysiologi och såg möjligheterna inom den framväxande gentekniken. År 1995 blev han först i världen med att avläsa hela arvsmassan hos en komplett levande organism, bakterien Haemophilus influenzae med sin shotgun-metod, som går ut på att avläsa smådelar av arvsmassan och sedan låta en kraftfull dator sammanställa dem till en helhet.

Bara fem år senare var han i Vita huset under den historiska presskonferensen som presenterade ett första utkast till avläsningen av människans hela arvsmassa. Där framställdes kapplöpningen inte som en seger för någon av sidorna, utan som en gemensam milstolpe. Alla log och var glada, i synnerhet Craig Venter. Något som bidrog till den goda stämningen var också det faktum att det offentligt finansierade projektet ersatt den hånfulle James Watson som chef med den betydlig mildare kristne läkaren Francis Collins.

Ett decennium senare skapade Craig Venter nya rubriker genom att presentera världens första bakterie med syntetiskt framställd arvsmassa. Under arbetet roade han sig med att koda in sitt eget och sina medarbetares namn i bakteriens dna, liksom ett citat från fysikern och Nobelpristagaren Richard Feynman: ”What I cannot build, I cannot understand” (Det jag inte kan bygga kan jag inte förstå).

Den senaste gången jag pratade med Craig Venter var på försommaren 2024. Jag ringde upp honom i samband med att jag skrev en artikel om afantasi, vilket är en oförmåga att skapa bilder och scener i sitt inre.

Själva begreppet myntades så sent som år 2015. Men Craig Venter förstod att han var speciell redan under studietiden. Hans dåvarande fru kunde memorera hela sidor ur en lärobok i form av inre bilder. Craig Venter förstod inte vad hon talade om. Bilder inne i huvudet? Han tyckte att det lät vrickat, tills han insåg att det var han som var annorlunda.

Jag hade ingen aning om att Craig Venter hade afantasi innan jag satte mig in i ämnet i samband med min artikel. Uppgiften gjorde mig förbluffad. När jag själv tänker på dna kan jag i mitt inre föreställa mig färgglada spiraler i stil med hur de brukar se ut i läroböcker. Det har Craig Venter aldrig gjort. Hans inre värld var väsensskild från min, rakt igenom konceptuell och abstrakt. Tydligen var det en superkraft.

– Jag tvivlar på att jag hade varit en av världens mest kända forskare om jag hade tänkt i bilder, sade han.

Craig Venter blev 79 år gammal. Han avled 29 april 2026 i San Diego ”på grund av oväntade biverkningar vid behandling av nyligen diagnostiserad cancer”, enligt ett uttalande från The J. Craig Venter Institute, som han själv grundat.

Samma uttalande beskriver honom som visionär. Ordet används ofta bildligt om någon som ser en storslagen framtid för sitt inre. Det är spännande att tänka på hur mycket Craig Venters inre föreställningsvärld skiljde sig från majoritetens – och hur väl den fungerade i hans arbete som banbrytande biolog.