Är vi redo för Theranos 2.0?

I filmen You can see everything ser Per Snaprud ett exempel på det mest effektiva sättet att ljuga. Huvudpersonen, Elizabeth Holmes, står i vägen för en revolutionerande teknik som nu kanske äntligen är mogen för världen.

Elizabeth Holmes har fyllt löpsedlar, poddar, dokumentärer och en dramaserie. Ändå blir F&F:s Per Snaprud uppslukad av en ny dokumentär.
Bild: A24, Martin Stenmark

Det här är en kommenterande text. Analyser och åsikter är skribentens egna.

Precis som jag inledde Elizabeth Holmes sina universitetsstudier med att läsa kemiteknik. Men där slutar likheterna. Jag knotade på till en examen från Kungliga tekniska högskolan. Elizabeth Holmes hoppade av under sitt andra år på Stanford University i USA för att i stället driva företaget Theranos som hon grundade vid 19 års ålder.

I början gick det bra. Tungviktare som Henry Kissinger och George Shultz, båda med erfarenhet av att vara USA:s utrikesminister, tog plats i styrelsen. Ingen av dem hade några som helst meriter inom kemiteknik, men deras namn bidrog till att locka investerare.

En superstjärna bland techbros

Elizabeth Holmes blev något av en superstjärna som ung kvinna i en värld av techbros, en mediapersona med konstigt mörk röst, knallrött läppstift och svart polotröja à la Steve Jobs.

Under en föreläsning år 2014 berättade hon om en älskad morbror som fick en diagnos på hudcancer så sent att den redan spritt sig till hjärnan och skelettet.

– Vi ser för oss en värld där människor har tillgång till användbar hälsoinformation vid en tidpunkt då den kan göra skillnad.

Mer specifikt utlovade hon att blodtestmaskinen Edison skulle leverera upp till 70 olika testsvar genom att analysera en enda droppe blod. Provsvaren skulle vara klara på i snitt mindre än fyra timmar. Men allt byggde på en bluff.

Theranos utförde flertalet analyser med den sorts konventionella metoder som Elizabeth Holmes hade lovat att utklassa. Det avslöjade den grävande reportern John Carreyrou vid The Wall Street Journal i oktober 2015. Theranos värde – som då var nio miljarder dollar – sjönk till noll.

Elizabeth Holmes släpper in kamerorna

Efter en lång rättsprocess dömdes Elizabeth Holmes till elva år och tre månaders fängelse för bedrägeri. Innan domen föll hade hon hunnit träffa den åtta år yngre techentreprenören Billy Evans och fått två barn.

Inför att själva fängelsestraffet skulle börja i maj 2023 kontaktade paret filmbolaget A24 för att få sina liv dokumenterade. Det är bakgrunden till dokumentären You can see everything.

Under Elizabeth Holmes sista veckor i frihet öppnar paret sitt hem för Nathan Fielder, kanadensisk komiker och regissör känd för Nathan for You och The Rehearsal. I projektet ingår även regissören och dokumentärfilmaren Lance Oppenheim samt ett team av filmare och ljudtekniker. Det blir en omtumlande historia i lager bakom lager av skenbar transparens.

– Varför skulle jag lura dig? Jag har ingen anledning att göra det, säger Elizabeth Holmes i en nyckelscen.

Hennes oblinkande blå ögon strålar i närbild. Klipp till Nathan Fielder, vars stenansikte för en gångs skull närmar sig något som liknar förvåning. Ögonkontakt i ytterligare 20 sekunder.

– Är du på riktigt nu?

– Jag är alltid på riktigt.

Scenen har spritt sig som meme och jag tror att den kommer att gå till filmhistorien.

Kan man ljuga utan att veta om det?

Hos mig väcker den en association som blir något av en förklaring till vad Elizabeth Holmes egentligen håller på med. Jag kommer att tänka på den amerikanske evolutionsbiologen Robert Trivers som jag intervjuade i samband med att han besökte Sverige för att ta emot Crafoordpriset för många år sedan.

You can see everything

Omslagsbild för filmen You can see everything. Elisabeth Holmes i närbild

Nathan Fielders och Lance Oppenheims dokumentärfilm You can see everything har biopremiär 21 november.

När vi sågs var han mitt uppe i arbetet med att skriva boken Deceit and Self-Deception som kom ut år 2011. I den resonerar han om för- och nackdelar med olika sätt att ljuga.

Dokumentären om Elizabeth Holmes ser ut som ett ärligt försök att visa allt. Vi får kliva in i villan vid havet nära San Diego där hon bor med sin familj. Vi får se olika situationer ur kameravinklar som fångar hur en annan fotograf filmar en intervju, samtidigt som en ljudtekniker håller ett stativ med hängmikrofon nära taket. Allt är synligt. Och vi får ta del av en bakgrundsberättelse om hur Billy Evans först kräver pengar för att släppa in filmteamet och sedan ångrar sig.

Det är inte heller någon hemlighet att paret tog initiativ till dokumentärprojektet. Jag tar för givet att Elizabeth Holmes, erkänt skicklig på att använda berättelser för att nå sina syften, ser en möjlighet att justera berättelsen om sig själv. Men är hon på riktigt?

I Silicon Valley finns en kultur av att ibland lova för mycket. För investerare blir det viktigt att skilja mellan optimism och rena lögner. Elizabeth Holmes blev dömd bland annat för att ha spridit vilseledande information om vad blodtestmaskinen Edison klarade av. Ljugit alltså.

Ändå verkar hon ärligt övertygad om att hon aldrig har ljugit. Det är här Robert Trivers evolutionsbiologiska resonemang om falsk information känns relevant.

Paret Elizabeth Holmes och Billy Evans bjuder in dokumentärfilmarna till sitt hem.
Bild: Lance Oppenheim, 2026 CTMG

Självbedrägeri kan vara en fördel

Redan Charles Darwin noterade att gökar lägger ägg vars utseende lurar fågelföräldrar från andra arter att acceptera gökägg i sina bon. Samtidigt har de drabbade arterna utvecklat olika förmågor att genomskåda bedrägeriet.

En liknande kapprustning pågår också mellan individer inom samma art. Bland fåglar och andra djur ger falska varningssignaler rika möjligheter att luras. Hos oss människor tar språket rackarspelet till en högre nivå. Vi är det enda djuret med en väl belagd förmåga att bedra oss själva, enligt Robert Trivers.

Han ser självbedrägeriet som en offensiv strategi. Undertiteln på hans bok är Fooling yourself the better to fool others.

Att medvetet förvränga sanningen är jobbigt. Man måste hålla både en falsk och en korrekt beskrivning av verkligheten i medvetandet på samma gång, och undertrycka den sanna till förmån för den falska. Självbedrägeriet förenklar situationen genom att tränga bort besvärliga fakta. Därmed minskar den mentala belastningen.

Dessutom kan tonfall, blickar, kroppsrörelser och andra subtila signaler skvallra om ett medvetet försök att slira med sanningen. Enligt Robert Trivers kan självbedrägeri minska risken för att bli avslöjad. Det tar rent av bort känslan av att lögnen är en lögn. I det ljuset blir dialogen mellan Nathan Fielder och Elizabeth Holmes mer begriplig:

– Är du på riktigt nu?

– Jag är alltid på riktigt.

Det är där jag landar. Elizabeth Holmes har helt och hållet gått in i en alternativ tolkning av sitt livsverk. Det hjälpte henne att utstråla genuin övertygelse som entreprenör i strålkastarljuset. Och det hade kunnat gå vägen om hon inte varit så misslyckad som kemiingenjör – åtminstone när det gäller att utveckla analysmetoder för blod.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Theranos 2.0 – en ny chans?

Jag mejlar en svensk forskare som är erkänt bra på att utveckla analysmetoder för blod. Ulf Landegren är professor i molekylärmedicin vid Uppsala universitet och medgrundare till företaget Olink. För några år sedan, innan domen föll mot Elizabeth Holmes, diskuterade vi Theranos. Han var bekymrad över att skandalen skulle leda till skepsis mot hela tanken på tillförlitliga och billiga tester baserade på mycket små mängder blod. Den teknik som Olink saluför går ut på att mäta mängden av tusentals olika proteiner i några få mikroliter blodplasma.

I dag är han övertygad om att den tekniska utvecklingen kommit i kapp Theranos visioner. I ett mejl skriver han: ”Jag tror att upphaussningen av Elizabeth Holmes har varit särskilt skadlig för kvinnliga entreprenörer, men förhoppningsvis är vi förbi detta nu och det är ovedersägligt att det är möjligt att göra det Theranos avsåg att göra.”

Intressant. Redan i början av You can see everything pratar Elizabeth Holmes och hennes partner Billy Evans om att starta Theranos 2.0. Det lät galet. Men om man ska tro på Ulf Landegren finns det hopp om att vanliga konsumenter snart får tillgång till billiga snabbtester som ger besked om cancer och andra sjukdomar i ett tidigt skede när utsikterna att sätta in en effektiv behandling är som bäst. Det vore fantastiskt. För att lyckas med det krävs förstås betydligt bättre kompetens inom kemiteknik än den som fanns hos Theranos.

Kunskap baserad på vetenskap

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

Inlogg till fof.se och app • E-tidning • Nyhetsbrev • Rabatt på våra evenemang

Beställ i dag!
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor