Mjölk gav nordeuropéer långa ben

Att tåla laktos gynnade människor på platser där det var svårt att odla säd under jordbrukets spridning. De blev både kraftigare och längre, visar en arkeologisk studie.

Publicerad

Vid missväxt kunde människor som utvecklade tolerans för laktos livnära sig på mjölk från boskap, menar forskarna.
Bild: L. Maher

Europa utmärker sig vad gäller förmågan att ta upp mjölkproteinet laktos. Det är välkänt sedan länge. Även i Västafrika och i ett band från Etiopien över arabiska halvön till Irak är det många som kan dricka mjölk i vuxen ålder. Men hur och när det blivit så har inte varit känt.

Den stora skiljelinjen går genom Centraleuropa, där jordbrukets spridning norrut gjorde halt i omkring tusen år, från cirka 5 000 till 4 000 år sedan. Än i dag är det betydligt fler i Nordeuropa som tål mjölk än i Sydeuropa.

Grödorna klarade inte klimatet

Stoppet berodde på att de grödor som snabbt spridits från dagens Turkiet och Mellanöstern inte klarade klimatet längre norrut. De som ville försöka sig på jordbruk var därför tvungna att förädla grödorna eller hitta andra grödor att odla. Under perioder av missväxt och svält utvecklade människor laktostolerans, då de hänvisades till kreaturens mjölk för att livnära sig, menar forskarna.

– Våra mätningar visar att tillväxten i kroppsbyggnad och längd sammanföll i tid och rum med att jordbrukets spridning norrut bromsades in, säger professor Jay Stock vid University of Eastern Ontario i Kanada, som lett studien.

Allra längst blev människor i Skandinavien.

Den arkeologiska studien gjordes med klassisk osteologi, benstudier, genom mätning av drygt 3 500 skelett från 366 platser världen runt, från för 7 000 år sedan till för 2 000 år sedan. Storlek och vikt på ben och leder kopplades i en databas till geografisk position.

Studien följer på en rad andra undersökningar inom samma område, där forskare fokuserat på olika aspekter av att vuxna människor tål mjölk, vilket länge betraktades som märkligt ur evolutionär synvinkel.

Teorin stöds av flera studier

Ett antal dna-studier de senaste åren har visat var laktostoleransen varit vanlig genom historien. Men de har inte tydligt kopplat platser till tidpunkt då toleransen dök upp. Andra studier har lanserat teorin att laktos främjar tillväxt på liknande sätt som insulin. Den nya studien stödjer dessa rön, och adderar plats och tid

Tidigare har forskare noterat att människor blev mindre när de gick från att vara jägare och samlare till att bli bönder. Det har tillskrivits en mer ensidig kost.

– Odling i centrala och norra Europa var känslig för missväxt, men samtidigt ökade mjölktoleransen. Det verkar som att de som tålde mjölk också blev längre, säger Jay Stock.

Lägre laktoshalt i yoghurt och ost

Även i södra Europa konsumerade tidiga bönder mjölk, men sannolikt i form av ost eller yoghurt. Båda processerna minskar kraftigt laktoshalten i mjölken, som de därför kunde äta utan att få ont i magen.

Liknande genmutationer som dem i Europa skedde också i Afrika, fast befolkningarna var helt separerade. Det var alltså frågan om en parallell evolution.

F&F Evenemang:

En kväll om livet efter digitaliseringen

En tankeväckande och lärorik kväll med teknikhistorikern Nina Wormbs, sociologen Malin Åkerström, filosofen Hans Ruin och litteraturvetaren Jesper Olsson. 25 januari på Playhouse Teater i Stockholm.

Läs mer och boka

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor