Annons

Opinionsinstitutet Demoskop har undersökt stämningsläget i Sverige sedan fem år tillbaka. En rekordstor andel av svenskarna svarar att utvecklingen går åt fel håll, enligt SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

Bild: 
Istock

Den nya pessimismen

Trots att ekonomin går på högvarv och arbetslösheten minskar har Sveriges befolkning börjat se allt mörkare på framtiden. Det visar flera studier. Faktum är att pessimismen aldrig har varit större sedan den här typen av mätningar började. Varför?

Författare: 

Publicerad:

2016-09-26

Känslan av ett annalkande oväder. Så kan man nog sammanfatta ett antal studier och opinionsundersökningar om stämningsläget i Sverige sedan ett par år tillbaka. Ekonomin går på högvarv och arbetslösheten minskar. Räntorna är låga och BNP växer. Trots detta sprider sig en känsla av osäkerhet och pessimism över hela landet.

Flera liknande opinionsundersökningar säger samma sak. Enligt SOM-institutets mätningar vid Göteborgs universitet, menar 58 procent av befolkningen att utvecklingen i Sverige går åt fel håll. Det är den högsta siffran hittills, sedan SOM-institutet började mäta detta år 2012. Bara 19 procent tycker att det går åt rätt håll. Det är i sin tur den lägsta siffran hittills.


Stämningsläget i Sverige
”Tycker du att utvecklingen i Sverige på det hela taget går åt rätt håll eller mest åt fel håll?” Grafen visar andelen i procent som tycker att utvecklingen i Sverige går åt rätt håll minus andelen som tycker att utvecklingen går åt fel håll.

Källa: Demoskop

Opinionsinstitutet Demoskop har ställt en liknande fråga varje kvartal sedan 2011 och fått liknande resultat. För bara fem år sedan var andelen optimister 30 procentenheter fler än pessimisterna. Nu är andelen pessimister drygt 15 procentenheter fler än optimisterna.

En betydligt längre tidsserie finns hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som sedan slutet av 1980-talet har frågat hur svenskarna ser på Sverige om fem år, om det har blivit bättre eller sämre att leva här då. Siffrorna för 2015 visar en rekordstor andel, 19 procent, som svarade ”mycket sämre” – vilket tillsammans med de 35 procent som svarade ”något sämre” gav fler pessimister än någonsin tidigare i MSB:s mätningar. Bara 13 procent tror att det blir något eller mycket bättre (se diagram nedan).

I SOM-institutets senaste rapport Ekvilibrium, som publicerades i juni i år, talas det om ett Sverige i obalans: ”På många olika områden – medier, partisystem, demokrati, säkerhet, förvaltning och välfärd – ser vi hur flera av våra tidigare stabila och pålitliga samhällssystem rubbats ur sitt läge.” Landet står inför stora och nya utmaningar, som problem brukar benämnas numera.

– Synen på om landet går åt rätt eller fel håll brukar vara färgad av ekonomiska bedömningar, säger Henrik Oscarsson, som är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och föreståndare för SOM-institutet. Landets ekonomiska utveckling bedömdes märkligt nog som rätt negativ, trots god tillväxt. Så en tolkning är att den ekonomiska bedömningen påverkades av flyktingkrisen under hösten 2015, när det talades om systemkollaps och liknande. Det fanns en stor samhällsoro i luften. Och vi har länge varit förskonade från säkerhetshot, terrorism och krig i närområdet. Ledande beslutsfattare tillhör en generation som inte har varit vana att hantera sådant.

– Regeringen har dessutom väldig motvind, fortsätter han. Vi ser en kraftig högervind i opinionen efter valet 2014, och många anser att regeringen gör ett dåligt jobb. Sådant bidrar förstås till bedömningen att utvecklingen går åt fel håll.

Henrik Oscarsson menar att det finns en stor efterfrågan på ledarskap i en svajig situation. Samhällsoro behöver mötas och hanteras av våra politiska ledare.

– Växande oro är dessutom alltid grogrund för populistiska rörelser, säger han. Framgångsrik politisk opinionsbildning handlar ju om att stilla oro och väcka hopp inför framtiden.

Även förtroendet för riksdag och regering har sjunkit och kan ses som ett tecken på minskad tillit till det politiska systemet.

– Det här förtroendet brukar sjunka under mellanvalsår, men detta är mer extremt än tidigare. På medellång sikt har vi ett fallande politikerförtroende sedan toppåret 2010. Så vi faller från en historiskt hög nivå.

Henrik Oscarsson menar att oron till stora delar kan kopplas till globaliseringen – politikerna är i händerna på vad som sker i världen utanför Sverige. Och då kan de upplevas som maktlösa. I det läget är det extra viktigt att bygga upp en beredskap för att hantera det oförutsedda.

Partipolitiskt finns det stora skillnadet i hur pessimismen fördelas. Det är bara bland socialdemokrater som optimisterna är fler än pessimisterna, enligt opinionsinstitutet Ipsos. Men det framgår även av deras siffror att allt fler tycker att Sverige är på fel väg. Det finns också några tydliga politiska skiljelinjer: sverigedemokrater, kristdemokrater och moderater ogillar utvecklingen starkast, medan socialdemokrater, centerpartister och miljöpartister är minst negativa.

Enligt Demoskop var männen något mer optimistiska än kvinnorna under 2011–13, när optimismen dominerade. Sedan blev männen mer pessimistiska än kvinnorna när pessimismen tog över från 2014 och framåt. Detta betyder sannolikt inte att männen är starkare i sina känslokast, utan ska snarast läsas i ljuset av partisympatierna, där männen dominerar bland de extremt pessimistiska sverigedemokraterna.

Äldre personer (65+) är generellt något mindre pessimistiska än yngre (39–), vilket inte är så konstigt – äldre har varit med om mer och är kanske mindre intresserade av framtiden.

– Man ska nog tolka dessa siffror som oro eller osäkerhet – det betyder inte att det verkligen kommer att gå åt skogen för Sverige. Men det finns en väldig osäkerhet om hur vi ska lösa dagens stora samhällsproblem. Det säger Peter Santesson, som är statsvetare vid Lunds universitet och chef för opinionsanalyserna vid Demoskop.

– Detta handlar inte bara om Sverige utan snarare om ett viktigt vägskäl som många välfärdsländer står inför, fortsätter han. Det handlar om allt från säkerhetsläget till hur den framtida välfärden ska se ut.

Peter Santesson jämför med 1970-talet, som han uppfattar som en tid med en liknande pessimism.

– Då hade vi oljekris, stagflation [både hög inflation och hög arbetslöshet, red:s anm.] politisk extremism och ett osäkert säkerhetsläge, säger han. Då övergavs optimismen från efterkrigstidens rekordår, och samhället stod inför en omprövning. Jag tror att vi har ett liknande läge nu.

– Dilemmat är hur de nya grupperna av lågutbildade långt utanför arbetsmarknaden ska kunna försörja sig själva, utan att vi samtidigt förstör för de befintliga grupper som redan är svaga, fortsätter han.

an pekar på en mängd andra frågor: bostadsbristen, säkerhetsläget, situationen i Mellanöstern, Rysslands angrepp på grannländer, jihadister och EU-migranter, stökiga förorter, Pisa-krisen i skolan, försvarets och polisens kris. Allt detta sammanfaller och – framför allt – vi ser inga tydliga lösningar i nuläget.

Demoskop ställer även öppna frågor om vad som diskuteras när människor pratar politik.

– Invandringen är numera en jättefråga, säger Peter Santesson.

Samtidigt är tilltron låg till politikernas förmåga att lösa integrationsproblemen.

– Det behövs fungerande lösningar. Folk är däremot inte oroliga för sin egen ekonomi – det handlar om Sveriges ekonomi.

Peter Santesson ser den extremt pessimistiske preppern – som bygger upp förråd av burkmat, batterier och vattendunkar i källaren – som en del av stämningsläget, som den yttersta exponenten för samhällsoron. Han tror också att pessimismen kommer fortsätta att dominera en tid, även om han menar att problemen kommer att lösas på lång sikt, precis som 1970-talets problem till slut löstes.

– Det som gör mig mer pessimistisk än på mycket länge, är att vi ser flera faktorer som troligen kommer att påverka ekonomin mycket negativt inom ett par år, säger Andreas Bergh, som dock säger sig vara optimist i grunden. Han är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, och aktuell som medförfattare till en rapport om väntade problem i den svenska ekonomin fram till 2020. Sverige in i dimman, heter den.


Sverige om fem år?
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har sedan 1987 bett svenska folket att svara på denna fråga: ”Om du tänker dig Sverige fem år framåt, tror du det blir bättre eller sämre att leva i det här landet?”

En faktor är hushållens växande skuldsättning på bostadsmarknaden.

– Vi har haft låga räntor i många år, vilket varit olyckligt. Det har varit billigt att låna, vilket många gjort. Priserna på bostäderna har pressats upp.

Han tror inte på någon bubbla som spricker, utan snarare att när lånen blir dyrare så kommer det att påverka övrig efterfrågan negativt eftersom bokostnaderna stiger.

Till detta ska läggas den dåliga integrationen. Om ett par år ska de nyanlända från 2014 och 2015 års rekordnivåer ut på arbetsmarknaden.

– Vi vet att det historiskt sett inte har gått särskilt bra för flyktinginvandrare på den svenska arbetsmarknaden, säger Andreas Bergh.

– Det vi ser nu är en stimulans för ekonomin, men om några år kommer effekten troligen att bli den motsatta, då de vanliga bidragssystemen ska lösa detta.

I värsta fall sammanfaller dessa två saker när den nuvarande högkonjunkturen mattas av om ett par år.

– Och det stora problemet är inte ekonomiskt – utan de sociala problem som följer på ett ökat utanförskap, säger Andreas Bergh.

Ytterligare ett skäl till pessimism är demografiskt, menar han.

– Just nu är demografin gynnsam, men efter 2020 börjar de stora 40-talistkullarna bli gamla och vårdkrävande. Det kommer att innebära stora kostnader.

– Ekonomin spiller över på mycket, säger han. När ekonomin går bra så går mycket annat bra.

Hur ska vi undvika det scenario du skissar upp?

– Man bör höja räntan för att försöka bromsa skuldsättningen. Och hantera arbetsmarknaden genom att öppna upp för lägre löner – allt för att få nyanlända att få jobb. Nu tar det för lång tid, det är inte hållbart, säger han.

– Så detta går att lösa – men det börjar bli bråttom.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar