”Förebygg suicid genom att fråga om ekonomi”

Henrik Levinsson

Var femte överskuldsatt person har försökt ta sitt liv. Vården måste screena för ekonomiska problem, menar psykologiforskaren Henrik Levinsson.

Överskuldsättning och psykisk ohälsa kan skapa en ond cirkel där de ekonomiska problemen förstärker de psykiska problemen, vilket försämrar ekonomin ytterligare.
Bild: Getty images

Det här är en kommenterande text. Analyser och åsikter är skribentens egna.

Överskuldsättning, ett tillstånd när en person under längre tid inte kan betala sina skulder, är ett folkhälsoproblem kopplat till både psykisk och fysisk ohälsa. Överskuldsatta personer uppvisar exempelvis i högre grad psykisk sjukdom, högt blodtryck, diabetes, substans- och spelberoende samt suicidalt beteende.

Sambandet mellan överskuldsättning och psykisk ohälsa är starkt. Överskuldsättning kan i värsta fall leda till att individen inte ser någon annan utväg än att ta sitt liv. Många av dem som har försökt att ta sitt liv lever ensamma, står utanför arbetsmarknaden och flera är sjukpensionärer eller sjukskrivna, visar vår studie, som nyligen publicerades i Nordic Journal of Psychiatry. Studien omfattade 641 överskuldsatta och närmare var femte rapporterade att de försökt ta sitt liv minst en gång, vilket är en mycket hög siffra jämfört med befolkningen i stort. I Sverige vårdades under 2021 omkring 11 000 personer i samband med självmordsförsök eller självskadebeteende, vilket motsvarar drygt en promille av befolkningen över 15 år. Årligen dör omkring 1 200 personer av suicid i Sverige och ytterligare omkring 300 fall brukar registreras som misstänkt självmord.

Våga fråga om privatekonomin

Att överskuldsättning kan vara en riskfaktor för självmord måste medvetandegöras och tas på allvar i det suicidpreventiva arbetet och inom vården. Dålig privatekonomi är något man sällan pratar om. Det är ett ämne som inte sällan är förknippat med skuld och skam. Men vårdpersonal måste våga fråga om patientens privatekonomiska situation, om individens ekonomiska hälsa. Att lyfta frågor om privatekonomi på en explicit nivå kan i sig bidra till mindre tabu och stigma. Vi som forskar om kopplingen mellan suicid och överskuldsättning menar att man inom primärvården bör screena för ekonomiska problem i samband med att patienter söker vård för psykisk ohälsa. Då kan man så tidigt som möjligt fånga upp patienter som befinner sig i riskzonen och därmed förhindra att det går för långt, vilket det tyvärr ofta har gjort när individen väl får hjälp med exempelvis skuldsanering.

Behöver du hjälp?

Föreningen Minds självmordslinje är till för dig som har tankar på att ta ditt liv eller har en närstående med sådana tankar. Du når Självmordslinjen på telefon 90101 och på chatt. De har öppet dygnet runt, varje dag. Vid akut självmordsrisk bör du ringa 112. 

Sambandet mellan överskuldsättning och psykisk ohälsa kan skapa en ond cirkel; de ekonomiska problemen förstärker de psykiska problemen, vilket i sin tur försämrar ekonomin ytterligare. Förutom screening inom vården behövs direkt riktade insatser och interventioner till gruppen överskuldsatta. Det kan vara psykologiskt stöd och hjälp, såväl som konkreta insatser kring den ekonomiska situationen. I en tidigare studie, som omfattade över 500 överskuldsatta personer, framkom att de som hade psykisk ohälsa i högre utsträckning använde sig av dåligt fungerande copingstrategier för att hantera situationen, till exempel undvikande och förnekelse, jämfört med dem som inte hade psykisk ohälsa. Överskuldsatta med psykisk ohälsa rapporterade också högre nivåer av upplevd ekonomisk påfrestning.

Kommunikation mellan myndigheter, organisationer och sjukvården är också en viktig pusselbit i det suicidförebyggande arbetet. Ett exempel på det är att det behövs en stärkt dialog mellan den kommunala budget- och skuldrådgivningen, primärvården och psykiatrin. Då ökar möjligheten att sätta in insatser tidigare och därmed minskar risken för att en persons livssituation eskalerar och i värsta fall leder till självmord.

Stor kostnad också för samhället

Överskuldsättning är också en stor kostnad för samhället, särskilt om man beaktar sjukvårdskostnader för ohälsa, produktionsbortfall, arbetslöshetsersättning, långtidssjukskrivning och sjukpensionering. Om vi som samhälle fångar upp individer i tillräckligt god tid för att förebygga ohälsa kan vi också minska samhällskostnaderna för överskuldsättningens konsekvenser.

Riksrevisionens utredning visar att statens arbete med suicidprevention inte är tillräckligt effektivt och behöver utvecklas. Regeringen har tillsatt en haverikommission för att minska självmorden. I detta suicidpreventiva arbete är det viktigt att inse att överskuldsättning är en riskfaktor för suicid. Genom en större medvetenhet om det kan vi minska lidande, öka människors arbetsförmåga och i förlängningen rädda liv. Här finns ett stort samhällsansvar.

Henrik Levinsson

Henrik Levinsson

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor