Annons

astronomi

Hur universum låter är en stor fråga. Alla typer av vågrörelser kan tolkas som ljud och spelas upp. Att tolka mätdata som ljud kallas för sonifiering. När gravitationsvågor upptäcktes härom året spelade forskarna upp vågen som en kort, stigande vissling. Ett annat exempel är The Stellar Choir , med ljud som representerar uppmätta ljusförändringar hos tusentals stjärnor. De låter förvånansvärt varierat. Samma elektroner som ger upphov till norrsken skapar också radiostrålning. Jordens och andra planeters magnetfält vallar elektronerna i banor där de ger upphov till vågor. Om de spelas upp...
I början av 2016 föreslog de två astronomerna Mike Brown och Konstantin Batygin vid Caltech (California institute of technology) i Pasadena, USA, att solsystemet har en nionde planet långt bortom de övriga. Nej, inte Pluto, för det är definitivt ingen planet. I stället skulle det röra sig om en riktig jätte, vars massa är mellan 10 och 20 gånger jordens och vars bana ligger ännu längre bort än Plutos. Den evidens de lägger fram går ut på att förstå banorna för de mest avlägsna bland de små himlakropparna bortom solsystemets yttre planeter. Dessa verkar linjera upp sig i ett gemensamt mönster...
En tysk-amerikansk forskargrupp har utvecklat ett sätt att undersöka vad som händer inuti solsystemets yttersta jätteplaneter – Uranus och Neptunus. De består av en fast kärna som till stor del omges av vatten, ammoniak och kolväten som metan. Det skiljer dem från gasjättarna Jupiter och Saturnus, som främst är uppbyggda av väte. För att efterlikna samma höga tryck och temperatur som råder tio kilometer ned i Uranus och Neptunus har forskarna skickat chockvågor genom ett material uppbyggt av kolväten. De såg då att kolatomerna skiljs från vätet och bildar små mikroskopiska diamanter. Den här...
Flera av solsystemets största himlakroppar finns i det yttre asteroidbältet, Kuiperbältet. Just nu pågår sökandet efter en okänd ”Planet nio” , som troligen kretsar ännu längre ut och är stor nog att hamna på plats fem.
Den 15 september dök rymdfarkosten Cassini in i Saturnus atmosfär och brann upp, helt enligt planen. Det svenska instrumentet för att mäta elektriska fält och partiklar var ett av dem som skickade mätvärden in i det sista. Cassini har utforskat Saturnus och dess ringar och månar sedan 2004. De mest spektakulära upptäckterna är att det finns sjöar av metan på månen Titan och att månen Enceladus kastar ut en plym av vatten. Dessa världar skulle eventuellt kunna hysa liv. Det var därför Cassini kraschades mot Saturnus, som antas sakna förutsättningar för liv.
Rymdens vakuum är inte helt tomt. Mellan stjärnorna driver partiklar som slitits loss från sina ursprungliga stjärnsystem, eller kanske rent av från hela sin galax. De här partiklarna kallas för kosmisk strålning och en del av dem träffar jorden. Forskare har studerat kosmisk strålning i över hundra år, och förundras över att vissa partiklar har så ofantligt hög energi. De mest extrema partiklarna som har uppfångats brukar jämföras med en tennisboll efter en riktigt hård serve. Hur en enda atomkärna kan få så mycket energi är svårt att förstå. Det är en miljon gånger mer än vad som kan...