astronomi

Planeten Saturnus kant, en del av ringarna,och en mycket liten måne.

"Vi har tur som kan se Saturnus ringar"

Planeten Saturnus är en slående syn med sina karakteristiska ringar. Ringarna går att se från jorden i ett ganska enkelt teleskop, och dokumenterades redan av Galileo Galilei på 1600-talet. Men nu pekar flera studier på att ringarna bara är en tillfällig formation. – Det finns minst två processer som gnager på ringarna, säger planetforskaren Henrik Melin som forskar om planetatmosfärer vid universitetet i Leicester i Storbritannien. Den ena processen har varit känd länge: elektriskt laddade partiklar som följer magnetiska fältlinjer från ringarna ned till delar av planeten mellan ekvatorn och...

Vissen bomull på månens baksida

Den kinesiska rymdfarkosten Chang'e 4 lyckades den 3 januari utföra den första kontrollerade landningen på månens baksida. Ombord finns bland annat det svenska instrumentet Asan , som ska undersöka hur partiklarna i solvinden påverkar månens yta (se F&F 4/2018). Ett av experimenten på landaren är en biologisk försökskammare med exempelvis bomullsfrö. Växter har odlats på rymdstationer tidigare, men aldrig på månen. Bomullsplantan började gro, enligt de kinesiska forskarna. Men när den långa månnatten sänkte sig vissnade plantan – som väntat. Chang'e 4 har även med sig månbilen Yutu, som...

Närkontakt med kosmisk snögubbe

På årets första dag passerade rymdsonden New Horizons en uråldrig kvarleva från tiden innan planeterna bildades. Det handlar om det mest avlägsna objekt som har studerats på nära håll. Den lilla himlakroppen har därför fått namnet Ultima Thule, ett gammalt namn för en plats bortom den kända världen. Precis som dvärgplaneten Pluto hör den till Kuiperbältet, solsystemets yttre asteroidbälte. Ultima Thule bildades under solsystemets barndom för 4,5 miljarder år sedan. Då kondenserades delar av gasmolnet kring solen till is- och stoftpartiklar, som sedan klumpades ihop till större himlakroppar...

Fnissa åt universums gåtor

Populärvetenskap kan lätt bli en rad fakta staplade på varandra. Men mellan alla fakta finns så mycket annat. Själva arbetet med att pussla ihop kunskapen är till exempel nog så spännande. Men det som kittlar fantasin allra mest är kanske frågorna, gåtorna, det vi ännu inte känner till. Boken Vi har ingen aning handlar om de där stora och djupa frågorna som får det att svindla lite. Vad är rum? Vad är tid? Varför består vi av materia och inte av antimateria? Frågorna presenteras på ett skojfriskt vis, långt ifrån att bli högtidligt eller tungt. Sidorna är strösslade med teckningar som både...

BLOGG: Lars Olof Björn

En metafor för gravitationsvågorna från den stora smällen?

I radions " Filosofiska rummet " talades det nyligen om betydelsen av metaforer för att ge någon mening åt de svårfattliga naturvetenskapliga berättelserna. En del av diskussionen rörde sig kring den nya upptäckten av "krusningar" (orsakade av gravitationsvågor) i den kosmiska bakgrundsstrålningen, vilka sägs bekräfta teorin om en mycket snabb expansion av universum under de första små små...

Kornen avslöjar rymdens förflutna

Birger Schmitz håller upp en liten mörk sten. Det är en meteorit som föll ned i Uganda på 1990-talet, och som han har köpt på e-bay. – Nu ska du få uppleva något unikt. Här på den låga bänken i laboratoriet har han lagt upp grå och rödaktiga stenskivor som alla har en mörk fläck. Han lutar sig med en teatralisk gest över dem och lägger stenen på en av fläckarna. – Nu återförenas de, efter att ha varit ifrån varandra i 470 miljoner år. Meteoriten och fläcken i stenen har samma ursprung. För ungefär 470 miljoner år sedan kolliderade två asteroider med varandra någonstans mellan Mars och Jupiter...

”Jag har alltid varit lockad av att gå nära stup”

Rymdskeppet Aniara är på väg mot Mars, men kommer ur kurs och förlorar manöverförmågan. Det börjar driva ohjälpligt i riktning mot stjärnbilden Lyran. Människorna ombord måste finna sig i att vara på väg ut i tomma intet, utan återvändo. De söker tröst i dans, nöjen, sex och olika kulter – och inte minst hos den mystiska Miman, en orakellik maskin som visar underbara bilder av fjärran platser. När Miman slutar fungera måste människorna hantera ännu en förlust. Harry Martinsons epos om Aniara från 1956 har nu tolkats på film av Pella Kågerman och Hugo Lilja. Forskning & Framstegs fysik-...

Nyupptäckt planet vid en grannstjärna

Astronomer har upptäckt en planet som kretsar kring Barnards stjärna, bara sex ljusår från solen, i stjärnbilden Ormbäraren. Eftersom stjärnan befinner sig så nära har forskare länge försökt hitta tecken på att den har planeter. Med hjälp av mätningar tagna under 20 år har ett stort internationellt forskarlag nu lyckats se att stjärnan har en vickande rörelse, som avslöjar att en planet kretsar kring den. Planeten tycks vara minst 3,2 gånger så tung som jorden. Planeter som är tyngre än jorden men mindre än solsystemets isjättar Uranus och Neptunus brukar kallas superjordar. Den nyupptäckta...

Varför ändrade månarna snurren?

De flesta planeterna i solsystemet roterar runt sina axlar i samma riktning som de kretsar kring solen. Detta gäller till exempel stenplaneterna jorden och Mars – vi kan tacka jordens nästan upprätta rotation för årstidernas relativt små temperaturskillnader. De stora gasjättarna Jupiter och Saturnus roterar också i nästan samma riktning som sina banor kring solen. Annorlunda förhåller det sig med Venus och Uranus. Venus roterar faktiskt på huvudet, och dessutom väldigt långsamt – man menar att detta beror på solens gravitationella dragning på Venus täta atmosfär. Att Uranus roterar på sidan...

Det blåser på Mars

En stor sandstorm har dragit fram över Mars yta. Den började i slutet av maj och strax före midsommar var hela planeten insvept i ett dis. Globala sandstormar inträffar på Mars med ungefär 6–8 års mellanrum. Den som nu pågår är den största som har observerats hittills. Forskare studerar stormen för att lära sig mer om hur vädret på Mars fungerar. Bland annat vill de förstå om stora stormväder leder till att planeten förlorar mer av sin atmosfär än annars.

Nytt rymdteleskop försenat

James Webb Space Telescope (JWST) ska bli det nya stora rymdteleskopet efter Hubble. JWST kommer att kretsa betydligt längre bort från jorden, för att slippa störningar. Vi får dock ge oss till tåls ett tag till. Efter en utvärdering har rymdorganisationerna i USA, Kanada och Europa beslutat att senarelägga uppskjutningen till mars 2021. Extra tid behövs bland annat för att handskas med svårigheter med framdrivningen och med skärmen som ska skydda teleskopet från solens ljus och värme. JWST blir mycket större än Hubble och därmed kraftfullare. Det nya rymdteleskopet ska göra det möjligt för...

Amatörerna hjälper oss att förstå universum

Lars Hermansson var på väg ut till Uppsala amatörastronomers observatorium i Sandvreten, tre mil väster om Uppsala, när han fick meddelandet: En gammablixt hade upptäckts. Så fort han kom fram riktade han sitt teleskop mot de rätta koordinaterna. En gammablixt, eller GRB, gamma-ray burst , som astronomerna ofta säger, är ett extremt fenomen som släpper lös enorm energi under mycket kort tid, ibland bråkdelar av sekunder. De kan synas på enorma avstånd, från avlägsna galaxer. Vissa gammablixtar flammar upp och är borta igen, andra hänger kvar ett tag. Den här gången lyckades Lars Hermansson...

Japansk sond når fram till en asteroid

Under sommaren anlände den japanska rymdsonden Hayabusa 2 till den kolrika asteroiden Ryugu. Sonden ska stanna och utforska asteroiden i ett och ett halvt år, först på avstånd och sedan på nära håll efter att ha landat. Efter en grundlig undersökning på plats ska Hayabusa 2 sända tillbaka prover av asteroiden för analys på jorden. Genom att studera asteroidens sammansättning vill forskarna skapa sig en tydligare bild av hur solsystemet har bildats och utvecklats.

Kan motsatta hål sluka varandra?

Vi ser inga tecken i universum på att det skulle finnas kroppar eller ansamlingar av antimateria. Den återfinns endast i form av enstaka partiklar skapade i högenergetiska processer. Men vi kan inte säga säkert att svarta hål skapade av antimateria inte finns – de går nämligen inte att skilja från svarta hål av vanlig materia. Inte ens vid en kollision skulle de avslöja sig. Två lika massiva svarta hål av materia respektive antimateria skulle inte förinta varandra, utan smälta samman och orsaka gravitationsvågor på precis samma sätt som två vanliga svarta hål. Det beror på att ingen energi...

Sammansatt bild. Sonden Mars Express ovanför planeten Mars södra polarområde. Färgkodade streck visar schematiskt radarreflektioner på ett avgränsat område.

En salt sjö på vår grannplanet

Vi vet att det finns flytande vatten på flera platser under Antarktis glaciäris, här på jorden. Enligt en gammal hypotes skulle det på motsvarande sätt kunna gömma sig vatten nedbäddat under isen på planeten Mars. Nu har en italiensk forskargrupp använt sig av radarmätningar från ett instrument på den europeiska sonden Mars Express, som kretsar runt Mars sedan 2003. Mätningarna visar att det finns en reflekterande yta 1,5 kilometer under isen vid planetens sydpol. Forskarna tolkar sitt fynd som en ungefär 20 kilometer bred vattensamling. Signalen stämmer överens med det radareko som enligt...