astronomi

En 2000 år gammal nova kan ha återfunnits

År 48 f.Kr. observerade kinesiska astronomer en ny stjärna i det vi kallar för stjärnbilden Skytten – en tillfällig lysande punkt som sedan bleknade bort igen. Nu har astronomer i en europeisk forskargrupp hittat resterna av en nova , som skulle kunna vara just den som kineserna dokumenterade då för mer än 2000 år sedan. En nova är en hastigt uppblossande stjärna, som under några veckor eller månader lyser kring tio gånger starkare än annars. Det händer i ett dubbelstjärnesystem, när en vit dvärgstjärna drar åt sig materia från sin grannstjärna tills det har bildats ett skikt på ytan som är...

En gul fläck i ett blått område visar solens läge i heliosfären. Ett rödaktigt område utanför föreställer interstellär rymd.

Färd bortom solsystemet

Forskare planerar att skicka i väg en rymdsond som ska färdas längre ut i rymden än någon tidigare. Stas Barabash, föreståndare vid Institutet för rymdfysik, vill ha svenska instrument med ombord. Sonden ska ta sig utanför det område som domineras av solen – heliosfären – som sträcker sig ungefär tre gånger så långt bort som Plutos bana. Utanför denna gräns ska sonden kunna studera de partiklar och de elektriska och magnetiska fält som utgör det så kallade interstellära mediet. Den skulle också kunna titta tillbaka på jorden. – Vi vet inte hur vår egen miljö i rymden ser ut på avstånd, säger...

Lätt att lossna från Mars

Mars har drygt hälften av jordens diameter (53 %), vilket ger cirka 15% av jordens volym och 11% av jordens massa (eftersom Mars densitet är mindre än jordens). Tyngdkraften vid Mars yta blir knappt 38% av tyngdkraften vid jordytan (eftersom man å andra sidan befinner sig närmare Mars mittpunkt). Det gör att det är lättare att slunga ut ett föremål från Mars yta än man skulle kunna tro. Alla Mars-stenar vi har här på jorden är Mars-meteoriter, vilka har slungats ut i rymden i samband med stora meteoritnedslag på Mars – för att några miljoner år senare landa på jorden. Det finns tre...

Marsbil hedrar dna-pionjär

I fjol bjöd den europeiska rymdstyrelsen ESA in allmänheten för att föreslå ett namn på en självkörande bil som ska landa på mars år 2021. I omröstningen deltog över 36 000 människor, och nu finns ett resultat: Rosalind Franklin. Hon var kemist och röntgenkristallograf och bidrog till upptäckten av dna-molekylernas struktur. – Namnet påminner oss om att det ligger i människans gener att utforska. Vetenskapen finns i vårt dna, säger ESA:s generaldirektör Jan Woerner i ett uttalande.

BLOGG: Lars Olof Björn

En metafor för gravitationsvågorna från den stora smällen?

I radions " Filosofiska rummet " talades det nyligen om betydelsen av metaforer för att ge någon mening åt de svårfattliga naturvetenskapliga berättelserna. En del av diskussionen rörde sig kring den nya upptäckten av "krusningar" (orsakade av gravitationsvågor) i den kosmiska bakgrundsstrålningen, vilka sägs bekräfta teorin om en mycket snabb expansion av universum under de första små små...

Mörk fläck i mitten, med en ljus ring runt. Skuggan i mitten är ett svart hål.

Första bilden av ett svart hål

För första gången går det nu att se hur ett verkligt svart hål ser ut – eller rättare sagt hur det ser ut där ett svart hål kröker rumtiden och påverkar både materia och ljus i sin närhet. Bilden visar det svarta hålet i mitten av galaxen M87. Hålet är 6 miljarder gånger tyngre än vår egen sol och befinner sig mer än 50 miljoner ljusår bort. Tidigare har alla bilder av svarta hål varit simuleringar eller konstnärliga tolkningar. Nu vet vi hur det verkligen ser ut. Bilden avslöjar att det svarta hålet roterar, vilket gör att den ljusa ringen runt hålet ser ljusare ut på ena kanten. Själva...

Vissen bomull på månens baksida

Den kinesiska rymdfarkosten Chang'e 4 lyckades den 3 januari utföra den första kontrollerade landningen på månens baksida. Ombord finns bland annat det svenska instrumentet Asan , som ska undersöka hur partiklarna i solvinden påverkar månens yta (se F&F 4/2018). Ett av experimenten på landaren är en biologisk försökskammare med exempelvis bomullsfrö. Växter har odlats på rymdstationer tidigare, men aldrig på månen. Bomullsplantan började gro, enligt de kinesiska forskarna. Men när den långa månnatten sänkte sig vissnade plantan – som väntat. Chang'e 4 har även med sig månbilen Yutu, som...

Närkontakt med kosmisk snögubbe

På årets första dag passerade rymdsonden New Horizons en uråldrig kvarleva från tiden innan planeterna bildades. Det handlar om det mest avlägsna objekt som har studerats på nära håll. Den lilla himlakroppen har därför fått namnet Ultima Thule, ett gammalt namn för en plats bortom den kända världen. Precis som dvärgplaneten Pluto hör den till Kuiperbältet, solsystemets yttre asteroidbälte. Ultima Thule bildades under solsystemets barndom för 4,5 miljarder år sedan. Då kondenserades delar av gasmolnet kring solen till is- och stoftpartiklar, som sedan klumpades ihop till större himlakroppar...

Fnissa åt universums gåtor

Populärvetenskap kan lätt bli en rad fakta staplade på varandra. Men mellan alla fakta finns så mycket annat. Själva arbetet med att pussla ihop kunskapen är till exempel nog så spännande. Men det som kittlar fantasin allra mest är kanske frågorna, gåtorna, det vi ännu inte känner till. Boken Vi har ingen aning handlar om de där stora och djupa frågorna som får det att svindla lite. Vad är rum? Vad är tid? Varför består vi av materia och inte av antimateria? Frågorna presenteras på ett skojfriskt vis, långt ifrån att bli högtidligt eller tungt. Sidorna är strösslade med teckningar som både...

Kornen avslöjar rymdens förflutna

Birger Schmitz håller upp en liten mörk sten. Det är en meteorit som föll ned i Uganda på 1990-talet, och som han har köpt på e-bay. – Nu ska du få uppleva något unikt. Här på den låga bänken i laboratoriet har han lagt upp grå och rödaktiga stenskivor som alla har en mörk fläck. Han lutar sig med en teatralisk gest över dem och lägger stenen på en av fläckarna. – Nu återförenas de, efter att ha varit ifrån varandra i 470 miljoner år. Meteoriten och fläcken i stenen har samma ursprung. För ungefär 470 miljoner år sedan kolliderade två asteroider med varandra någonstans mellan Mars och Jupiter...

Planeten Saturnus kant, en del av ringarna,och en mycket liten måne.

”Vi har tur som kan se Saturnus ringsystem”

Planeten Saturnus är en slående syn med sina karakteristiska ringar. De går att se från jorden med ett ganska enkelt teleskop, och dokumenterades redan på 1600-talet av Galileo Galilei. Men nu pekar flera studier på att ringarna bara är en tillfällig formation. – Det finns minst två processer som gnager på ringarna, säger planetforskaren Henrik Melin, som forskar om planetatmosfärer vid universitetet i Leicester i Storbritannien. Den ena processen har varit känd länge: Elektriskt laddade partiklar som följer magnetiska fältlinjer från ringarna ned till planetens yta. Rymdsonden Cassini visade...

”Jag har alltid varit lockad av att gå nära stup”

Rymdskeppet Aniara är på väg mot Mars, men kommer ur kurs och förlorar manöverförmågan. Det börjar driva ohjälpligt i riktning mot stjärnbilden Lyran. Människorna ombord måste finna sig i att vara på väg ut i tomma intet, utan återvändo. De söker tröst i dans, nöjen, sex och olika kulter – och inte minst hos den mystiska Miman, en orakellik maskin som visar underbara bilder av fjärran platser. När Miman slutar fungera måste människorna hantera ännu en förlust. Harry Martinsons epos om Aniara från 1956 har nu tolkats på film av Pella Kågerman och Hugo Lilja. Forskning & Framstegs fysik-...

Nyupptäckt planet vid en grannstjärna

Astronomer har upptäckt en planet som kretsar kring Barnards stjärna, bara sex ljusår från solen, i stjärnbilden Ormbäraren. Eftersom stjärnan befinner sig så nära har forskare länge försökt hitta tecken på att den har planeter. Med hjälp av mätningar tagna under 20 år har ett stort internationellt forskarlag nu lyckats se att stjärnan har en vickande rörelse, som avslöjar att en planet kretsar kring den. Planeten tycks vara minst 3,2 gånger så tung som jorden. Planeter som är tyngre än jorden men mindre än solsystemets isjättar Uranus och Neptunus brukar kallas superjordar. Den nyupptäckta...

Varför ändrade månarna snurren?

De flesta planeterna i solsystemet roterar runt sina axlar i samma riktning som de kretsar kring solen. Detta gäller till exempel stenplaneterna jorden och Mars – vi kan tacka jordens nästan upprätta rotation för årstidernas relativt små temperaturskillnader. De stora gasjättarna Jupiter och Saturnus roterar också i nästan samma riktning som sina banor kring solen. Annorlunda förhåller det sig med Venus och Uranus. Venus roterar faktiskt på huvudet, och dessutom väldigt långsamt – man menar att detta beror på solens gravitationella dragning på Venus täta atmosfär. Att Uranus roterar på sidan...

Det blåser på Mars

En stor sandstorm har dragit fram över Mars yta. Den började i slutet av maj och strax före midsommar var hela planeten insvept i ett dis. Globala sandstormar inträffar på Mars med ungefär 6–8 års mellanrum. Den som nu pågår är den största som har observerats hittills. Forskare studerar stormen för att lära sig mer om hur vädret på Mars fungerar. Bland annat vill de förstå om stora stormväder leder till att planeten förlorar mer av sin atmosfär än annars.