astronomi

Ny metod hittar sönderslitna planeter

En grupp astronomer har hittat ett nytt sätt att leta efter planeter kring främmande stjärnor – exoplaneter – och på köpet får de möjlighet att studera en ganska outforskad typ av planet. Sedan tidigare har det varit känt att vissa planeter som kretsar nära sin stjärna kan förlora en del av sin atmosfär. Den nöts bort av strålning från stjärnan, eller av tidvattenkrafter som sliter i planeten. Gasen som frigjorts breder ut sig i stjärnsystemet, och blockerar en del av stjärnljuset på ett karaktäristiskt sätt. Forskarna har nu sökt igenom ett stort antal stjärnor för att hitta de stjärnor som...

När solens utbrott hotar jorden

Solstormar är fenomen som börjar på solens yta, men har effekter långt utanför solen. I värsta fall kan de slå ut tekniska system på jorden och orsaka stora problem i samhället. Den 13 maj 1921 syntes ovanligt kraftiga norrsken över Sverige, och som vanligt följdes himlafenomenet av störningar i telefon- och telegrafkommunikationerna. I Karlstad gick det riktigt illa: telefonstationen började brinna, och växelbordet och de flesta telefonledningarna förstördes. I dag har vi bättre skydd mot störningar, och en ganska liten del av våra kommunikationer går genom telefonledningar. Samtidigt har vi...

Ny sorts svart hål

Många svarta hål upptäcks för att de drar åt sig material från en närliggande stjärna, som då hettas upp och sänder ut stark röntgenstrålning. Nu har forskare upptäckt ett ”osynligt” svart hål som bildar ett par tillsammans med en jättestjärna. Det upptäcktes genom dess effekt på stjärnans rörelse. Det svarta hålet hör till ett outforskat massintervall mellan neutronstjärnorna, som inte kan vara mer massiva än ungefär 2,5 gånger solen, och de minsta av de väl uppmätta svarta hålen på 5–6 solmassor. Källa: Science

Konstnärlig tolkning av en stjärna som exploderar och sänder ut strålning.

Rekordenergi från kosmisk explosion

På en sekund kan en gammablixt stråla ut lika mycket energi som vår sol gör under hela sin existens. Det gör dem till de kraftigaste explosioner vi känner till i universum. Gammablixtar uppstår när en stor stjärna kollapsar till ett svart hål, och sänder ut gammastrålning med fotoner (ljuspartiklar) som kan ha hundratals miljarder gånger så hög energi som fotonerna i synligt ljus. Satelliter fångar upp strålning från gammablixtar ungefär en gång om dagen. Rymdbaserade instrument kan dock inte mäta gammastrålarna med högst energi, eftersom de passerar rakt igenom satelliten. Gammastrålning...

BLOGG: Lars Olof Björn

En metafor för gravitationsvågorna från den stora smällen?

I radions " Filosofiska rummet " talades det nyligen om betydelsen av metaforer för att ge någon mening åt de svårfattliga naturvetenskapliga berättelserna. En del av diskussionen rörde sig kring den nya upptäckten av "krusningar" (orsakade av gravitationsvågor) i den kosmiska bakgrundsstrålningen, vilka sägs bekräfta teorin om en mycket snabb expansion av universum under de första små små...

Solskivan med den lilla Merkurius som en svart prick framför.

Merkurius avslöjade rymdens hemligheter

Merkurius är en liten och stenig planet, som befinner sig närmast solen av alla planeterna i solsystemet. Trots att den är så liten har den gett mycket viktig kunskap om både solsystemet och grundläggande fysik. Den tyske astronomen Johannes Kepler, Tycho Brahes medhjälpare, ställde upp sina lagar för planetbanor i början av 1600-talet. Med hjälp av dem räknade han senare ut när Merkurius skulle passera framför solen. Själv gick han bort innan tillfället infann sig. Det blev den franske astronomen och prästen Pierre Gassendi som blev först med att observera en Merkuriuspassage 1631, och...

Illustration av en Voyagersond mot en bakgrund av stjärnor.

Nya data från solsystemets gräns

Stora delar av vårt solsystem befinner sig inuti en bubbla i rymden som spänns ut av solvinden: heliosfären. Inuti den här bubblan domineras rymden av solens magnetfält, och av de relativt svala och långsamma partiklar som strömmar ut från solen. Utanför finns det interstellära mediet, med kosmisk strålning av högre energi, och magnetfält som har sitt ursprung i andra stjärnsystem. Medelavståndet mellan solen och jorden kallas för en astronomisk enhet. Ungefär 120 astronomiska enheter från solen finns en relativt skarp gräns mellan heliosfären och det interstellära mediet: heliopausen...

Stjärnorna i Karlavagnen med namn markerade på ett fotografi av stjärnbilden. En ring markerar läget för stjärnan HD 102956.

Sverige har fått sin egen exoplanet och stjärna

Sverige har fått sig tilldelat en gasjätteplanet vid en stjärna mitt i Karlavagnen. Forskning & Framstegs astronomiredaktör Anna Davour var med i gruppen som sållade fram fem alternativ bland drygt 1 600 förslag, som kommit in från allmänheten. De utvalda namnen är hämtade från litteraturens värld, från samiskan, och från fornnordisk mytologi. Under ett par veckor i oktober och november fick sedan alla som ville vara med och rösta. Namnalternativen för planet och stjärna: Dunfin och Akka – gäss ur Selma Lagerlöfs berättelse om Nils Holgersson. Isagel och Aniara – piloten och skeppet ur...

Astronauternas egna fotografier

Den som ännu inte fått nog av tillbakablickar på månfärderna kan här följa Apollo 11 på färden mot den första månlandningen och tillbaka igen. Hela upplevelsen förmedlas genom astronauternas egna foton och transkription av deras kommunikation med jorden.

Jupiters dynamiska ränder

Planeten Jupiter har ett distinkt utseende med sina färggranna molnband, som framträder med tydliga detaljer i en ny bild från rymdteleskopet Hubble. Den röda fläcken är en långvarig storm som är större än planeten jorden. Ingen vet hur länge fläcken har funnits, men den tycks ha minskat i storlek sedan 1800-talet. Jupiters röda fläck har de senaste 20 åren fått sällskap av en ny stor stormvirvel. Den har förvånat astronomerna genom att byta färg, från vit till röd och nu tillbaka till vit igen. Bild: NASA, ESA, A. Simon (Goddard Space Flight Center), and M.H. Wong (University of California,...

Neil Turok: Universum är enklare än vi tror

Symboler, figurer och ekvationer fyller de svarta tavlorna som finns överallt i de ljusa labyrintiska lokalerna. Här på Perimeter Institute i Waterloo nära Toronto i Kanada möts världsledande fysiker för att lösa universums stora gåtor. Stephen Hawking är bara en av alla namnkunniga fysiker som varit här och diskuterat tänkbara lösningar. Hur kommer det sig att det finns materia i universum, men inte motsvarande mängd antimateria? Vad består den mörka materian av? Vad hände egentligen i big bang? De här frågorna står kvar som envisa konstanter. Många fysiker talar om en kris eftersom de stora...

51 Pegasi b – den första exoplaneten som upptäcktes i en omloppsbana kring en vanlig stjärna. Upptäckten får nu Nobelpriset i fysik 2019.

Jakten på exoplaneter har bara börjat

Lyssna på artikeln: Fram till 1995 fanns inga kända planeter som kretsade kring vanliga stjärnor utanför solsystemet – exoplaneter. (Innan dess hade planeter hittats vid pulsarer – se artikeln Recept för planetsystem ur F&F 4/1995 .) Nu känner vi till tusentals, och nya upptäcks nästan dagligen. Innan vi hade något att jämföra med trodde de flesta forskare att andra planetsystem skulle likna vårt: steniga planeter närmast stjärnan, några av dem kanske med atmosfärer som jorden och Venus. Längre ut gasjättar som mest består av väte, i stil med Jupiter. Utanför dem isjättar som Neptunus –...

Tecknade porträttbilder av Nobelpristagarna Peebles, Mayor, Queloz

Nobelpris för upptäckter om universum

Vad består universum av? Och finns det andra planetsystem som det vi lever i? Sådana frågor kittlar de flestas fantasi och förundran, och de är huvudfrågorna bakom årets Nobelpris i fysik. Kosmologi, läran om universums uppbyggnad och utveckling, var länge ett område av vaga idéer och gissningar. Från 1980-talet och framåt har det kommit precisionsmätningar som förbättras allt mer, och kosmologin har blivit en rumsren observationell vetenskap. Forskarna kan nu sätta siffror på universums ålder, och på dess innehåll av materia och de övriga formerna av energi som vi numera kallar mörk materia...

Vatten i den beboeliga zonen

Med hjälp av ett instrument på rymdteleskopet Hubble observerade forskare en planet 111 ljusår från jorden, medan den gjorde åtta passager framför sin stjärna. Efter noggranna analyser kunde forskarna se att planetens atmosfär absorberar en del av stjärnans ljus just vid de våglängder som motsvarar vattenmolekylers vibration. Det finns alltså vattenånga i atmosfären. Planeten kallas K2-18 b. Den har mer än åtta gånger så stor massa som jorden, vilket gör den till en så kallad superjord. Möjligheten finns för vatten i flytande form Stjärnan den kretsar kring är en dvärgstjärna, som bara ger...

Det svarta hålet är en mörk cirkel i mitten, omgiven av en lysande roterande skiva. Bilden vrider sig så att vi ser skivan både från sidan och uppifrån.

Så kan svarta hål se ut från olika håll

Materia som dras in mot det svarta hålet samlas i en virvlande skiva, upphettad av den häftiga rörelsen. Visualiseringen bygger på beräkningar av hur skivan rör sig, och hur ljuset kröks utanför det svarta hålet. Strukturen av mörkare och ljusare band uppkommer på grund av magnetiska virvlar i kombination med att olika delar av skivan rör sig olika fort. Vi kan se att skivan ser ljusare ut på den ena sidan av hålet, där materialet rör sig i riktningen ut ur bilden, och mer dämpad på den andra sidan. Det beror på en effekt som uppkommer när materia rör sig nära ljusets hastighet, som gör att...