astronomi

Gåtan med den kokande superjätten

En av natthimlens starkast lysande stjärnor, Betelgeuse, tappade plötsligt två tredjedelar av sin ljusstyrka. Varför? frågar sig astronomer världen över. Är det ett tecken på en kommande explosion? Svaret kan finnas i Uppsala.

Ett tätt fält av stjärnor, mot en glesare befolkad rymd.

Galaxerna som vaknade igen

Stjärnor bildas genom att förtätningar i rymdens glesa gas drar till sig mer material, ända tills det finns tillräckligt för att gasen ska kollapsa till ett klot och tända en fusionsprocess. Men om gasen är för varm – om partiklarna i gasen rör sig för fort – kan den inte samlas i tillräckligt täta moln. När den första generationen stjärnor började lysa förändrades miljön i universum. Kall gas joniserades och värmdes upp. Det påverkade särskilt dvärggalaxer som innehöll mycket lite gas, och då kunde inga nya stjärnor längre uppstå. Det här är bakgrunden till en studie som astronomen Martin...

En stor krater med vita fläckar på botten.

Gåtan med Ceres vita fläckar är löst

Ceres är den största himlakroppen i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, en dvärgplanet ärrad av kratrar. I en av kratrarna lyser vita fläckar, som har förvånat forskarna . De reflekterar ljus lika bra som en vit glaciär, men om det vore is skulle den avdunsta snabbt i den atmosfärsfria miljön. Närmare undersökningar visade att de här fläckarna består av flera sorters salt. Ett av salterna innehåller bundna vattenmolekyler, och sönderfaller under förhållandena på ytan. Det betyder att fläcken måste vara ung. Analyser av data från rymdsonden Dawn , som studerade Ceres 2015–2018, har lett...

Ingen smäll vid big bang

Det är helt riktigt att en enorm mängd energi frigörs i samband med exempelvis supernovor. Men energin frigörs inte i form av ljudenergi. Det är en vanlig missuppfattning att supernovor ”smäller” och därmed skapar höga ljud, liksom att ”den stora smällen” big bang var ljudlig. Så är det inte. Ljud fortplantar sig i ett medium, på så vis att energin överförs i vågor av förtätningar och förtunningar av mediet. I luft innebär det att luftens molekyler förtätas och uttunnas i takt med att ljudvågen fortplantar sig genom mediet. Men som frågeställaren skriver är rymden väldigt tom – i medeltal...

BLOGG: Lars Olof Björn

En metafor för gravitationsvågorna från den stora smällen?

I radions " Filosofiska rummet " talades det nyligen om betydelsen av metaforer för att ge någon mening åt de svårfattliga naturvetenskapliga berättelserna. En del av diskussionen rörde sig kring den nya upptäckten av "krusningar" (orsakade av gravitationsvågor) i den kosmiska bakgrundsstrålningen, vilka sägs bekräfta teorin om en mycket snabb expansion av universum under de första små små...

Solens yta återgiven i gult, med ljusa fläckar och fjäderlika stråk.

Solens lägereldar syns i närbild

Rymdsonden Solar Orbiter som sändes upp i februari har nu levererat de första närbilderna på solen från sin närmaste punkt i det första varvet, på halva avståndet jämfört med jorden. – Kvaliteten är faktiskt helt fantastisk, säger solforskaren Jorrit Leenaarts på Stockholms universitet. Och bättre blir det, för sonden befinner sig fortfarande i sin första fas, där instrumenten håller på att testas och kalibreras. Data är än så länge bara tillgängliga för forskare inom Solar Orbiter-samarbetet. På bilderna syns bland annat små nanoflares, solutbrott i miniatyr, som forskarna har gett...

Rätt säsong för färd till Mars

Tre farkoster ska skjutas iväg mot Mars sommaren 2020. Ett av uppdragen är att leta efter tecken på liv. Världens första utomjordiska helikopter finns också med. Men Europas Mars-bil blir kvar på jorden.

Varför så snurrigt om månen?

Månens bana kring jorden har en omloppstid på cirka 27 dagar och 8 timmar. Eftersom jorden och månen tillsammans samtidigt rör sig kring solen tar det lite längre än en omloppstid för månen att återkomma till en viss fas gentemot solen, till exempel från en fullmåne till nästa. Denna så kallade synodiska period är i genomsnitt runt 29 dagar och 13 timmar. Detta innebär att månen förskjuts på himlen med i genomsnitt en knapp timme om dagen. Som frågeställaren noterat sker dock denna förskjutning inte jämnt, utan med kraftiga variationer. Orsaken är en rad asymmetrier, såväl i månens och...

En vitblå stjärna med stora flammor runt.

Stjärnan som försvann

I det tidiga universum fanns nästan bara väte och helium, och ytterst lite av tyngre grundämnen. Stjärnor som bildades då blev större och hetare och brann ut fortare – men hur sådana stjärnor fungerar i slutet av sina liv är ganska okänt. Därför ville ett forskarlag från Irland, Chile och USA rikta in sig på att studera en blå jättestjärna i en galax med låg halt av tunga grundämnen, 75 miljoner ljusår bort. Det finns mätningar av denna stjärna från åren 2001–2011. Eftersom den var så oerhört ljusstark gick den att urskilja i sin galax, trots det enorma avståndet. Men nu när forskarna riktade...

Så ser himlen ut med röntgensyn

På bilden från Erosita syns kraftiga källor till röntgenstrålning som vita prickar och fläckar. Prickarna är bland annat avlägsna aktiva galaxer och närmare belägna röntgenstrålande binära stjärnsystem. De större vita fläckarna är till exempel supernovarester och galaxhopar. Den tunna gas som fyller rymden omkring solsystemet strålar i lite längre röntgenvågor, som återges i rött. Omkring galaxens centrum finns hetare gas som står ut i grönt och gult. I galaxens plan absorberas de längre våglängderna, som har mindre energi, och då syns bara de högre energierna i blått. Röntgenstrålning har...

En galax med en stråle som skjuter ut snett åt sidan.

Partiklar får skjuts i galaktisk kaskad

I den aktiva galaxen Centaurus A accelereras elektroner till tusentals gånger högre energi än i till exempel acceleratorn Max IV i Lund, och avger energi i form av gammafotoner. Yvonne Becherini , astropartikelfysiker och docent vid Linnéuniversitetet i Växjö, har varit med och studerat denna gammastrålning. Varför valde ni att titta på Centaurus A? – Centaurus A är ett underbart objekt. Det är vår närmaste aktiva galaxkärna, en speciell galax med ett supermassivt svart hål i centrum. Det drar till sig material som bildar en skiva, och skjuter ut två enorma jetstrålar vinkelrätt mot skivan...

Planet 9 kan skriva om solsystemets historia

Sedan länge har man sett tecken som tyder på att det finns en stor, ännu oupptäckt planet i yttre delen av solsystemet. Här skriver astronom Hans Rickman om vad vi kan lära oss om solens syskon om det visar sig att Planet 9 faktiskt existerar.

På väg mot Merkurius

Den 10 april svängde rymdsonden Bepi Colombo förbi jorden på mycket nära håll på sin väg mot Merkurius. När den fotograferade vår planet kom också delar av sonden själv med på bild. Ombord finns bland annat svenskbyggda instrument. Rymdsonder tar ofta en komplicerad väg för att med hjälp av planeternas gravitation få högre fart och justera sin riktning. Resan startade i slutet av 2018 och i december 2025 ska Bepi Colombo vara framme vid Merkurius.

En tät ansamling av stjärnor, till vänster också ett stoftmoln.

Stora stjärnor stör de mindre

Unga stjärnhopar är ovanliga i Vintergatan, men de som finns ger en intressant möjlighet att studera hur stjärnor och stjärnsystem bildas och utvecklas. På bilden från rymdteleskopet Hubble ser vi en stjärnhop i stjärnbilden Kölen, som bedöms vara mellan en och två miljoner år gammal. Stjärnorna i hopen är alla ungefär lika gamla, men de varierar kraftigt i storlek. Nära mitten finns minst 30 riktigt jättelika stjärnor, vars kraftiga stjärnvindar påverkar omgivningen. Astronomer som har studerat hopen har kommit fram till att detta tycks göra stor skillnad för möjligheten att planetsystem ska...

Ett cigarrformat ljust band av stjärnor, som är en galax sedd från sidan.

Nya svar om galaxers födelse

Genom att rikta sina teleskop ut i rymden kan astronomer fånga upp ljus som färdats långt och länge innan det når oss, och på så vis se bakåt i tiden. Några forskare använde det stora radioteleskopet Alma för att få en bättre bild än någonsin tidigare av ljus som lämnade en galax när universum bara var en tiondel så gammalt som i dag. De lyckades mäta rotationshastigheten och göra en uppskattning av galaxens massa. – Det är troligen en galax som fortfarande håller på att växa till, säger Kirsten Kraiberg Knudsen, som själv studerar galaxer vid Onsala rymdobservatorium, och som har läst...