astronomi

Tillbaka till månen – och vidare mot Mars

Den 20 juli 1969 klev Neil Armstrong ned på månen och yttrade sina berömda ord: ”Ett litet steg för en människa, ett jättesprång för mänskligheten”. Jorden runt följde människor tv-sändningen. Det var ett på många sätt betydelsefullt ögonblick. Men än i dag, 50 år senare, vet vi fortfarande inte vilken den långsiktiga betydelsen är. I backspegeln kan Apolloprogrammet, den amerikanska satsningen att skicka människor till månen, se ut som en kortvarig parentes i rymdfartens historia. Under en period på bara tre och ett halvt år satte totalt tolv personer sin fot på denna himlakropp. Den 14...

Månen krymper

Forskare har tagit en ny titt på grunda månbävningar som registrerades av de instrument som astronauter placerade på månen mellan 1969 och 1972. Flera av skakningarna visade sig komma från förkastningar – sprickor i månytan – som syns på fotografier. Aktiviteten beror på att månens inre fortfarande håller på att svalna. Därför krymper månen, som ett äpple som skrumpnar ihop. Den stela och spröda ytan rör då på sig längs de sprickor som redan finns. Källa: Nature Geoscience

Kosmisk blinkning från en massiv galax

Den 24 september 2018 nådde en kort puls av radiostrålning jorden från ett okänt fenomen i universum. Det var en radioblixt, en typ av fenomen som gäckat forskare sedan den första blixten av det här slaget upptäcktes 2007. Den här gången lyckades forskarna spåra källan till en galax 3,6 miljarder ljusår bort. – Det är första gången någon har lyckats lokalisera källan till en ensam radioblixt, så det är riktigt spännande säger astronomen Franz Kirsten vid Chalmers tekniska högskola, som har läst forskarnas artikel om fyndet . Den enda radioblixtkälla som har spårats tidigare var annorlunda,...

Framtiden bortom nästa årtionde

De båda böckerna Om framtiden och Mänsklighetens framtid kommer ut i svensk översättning nästan samtidigt, och ser vid första anblicken ganska lika ut. De handlar båda om människans framtid, och tar ett stort grepp om många saker som kanske skulle vara möjliga. Ändå är de väldigt olika i sin grundton och attityd. Intressant nog är det den som inte har mänskligheten i titeln som har starkast förankring i mänsklighetens mer närliggande problem. Martin Rees är brittisk hovastronom, och har också en framträdande roll som offentlig intellektuell. För ungefär 15 år sedan skrev han boken Our final...

BLOGG: Lars Olof Björn

En metafor för gravitationsvågorna från den stora smällen?

I radions " Filosofiska rummet " talades det nyligen om betydelsen av metaforer för att ge någon mening åt de svårfattliga naturvetenskapliga berättelserna. En del av diskussionen rörde sig kring den nya upptäckten av "krusningar" (orsakade av gravitationsvågor) i den kosmiska bakgrundsstrålningen, vilka sägs bekräfta teorin om en mycket snabb expansion av universum under de första små små...

Gäststjärnan som lyste över Kina

År 48 f.Kr. observerade kinesiska astronomer en ny stjärna i det vi kallar för stjärnbilden Skytten – en tillfälligt lysande punkt som sedan bleknade bort igen. Nu har astronomer i en europeisk forskargrupp hittat resterna av en nova , som skulle kunna vara just den som kineserna dokumenterade då, för mer än 2 000 år sedan. En nova är en hastigt uppblossande stjärna, som under några veckor eller månader börjar lysa omkring tio gånger starkare. Det händer i ett dubbelstjärnesystem, när en vit dvärgstjärna drar åt sig materia från sin grannstjärna, tills det har bildats ett skikt på ytan som är...

En gul fläck i ett blått område visar solens läge i heliosfären. Ett rödaktigt område utanför föreställer interstellär rymd.

Färd bortom solsystemet

Forskare planerar att skicka i väg en rymdsond som ska färdas längre ut i rymden än någon tidigare. Stas Barabash, föreståndare vid Institutet för rymdfysik, vill ha svenska instrument med ombord. Sonden ska ta sig utanför det område som domineras av solen – heliosfären – som sträcker sig ungefär tre gånger så långt bort som Plutos bana. Utanför denna gräns ska sonden kunna studera de partiklar och de elektriska och magnetiska fält som utgör det så kallade interstellära mediet. Den skulle också kunna titta tillbaka på jorden. – Vi vet inte hur vår egen miljö i rymden ser ut på avstånd, säger...

Lätt att lossna från Mars

Mars har drygt hälften av jordens diameter (53 %), vilket ger cirka 15% av jordens volym och 11% av jordens massa (eftersom Mars densitet är mindre än jordens). Tyngdkraften vid Mars yta blir knappt 38% av tyngdkraften vid jordytan (eftersom man å andra sidan befinner sig närmare Mars mittpunkt). Det gör att det är lättare att slunga ut ett föremål från Mars yta än man skulle kunna tro. Alla Mars-stenar vi har här på jorden är Mars-meteoriter, vilka har slungats ut i rymden i samband med stora meteoritnedslag på Mars – för att några miljoner år senare landa på jorden. Det finns tre...

Marsbil hedrar dna-pionjär

I fjol bjöd den europeiska rymdstyrelsen ESA in allmänheten för att föreslå ett namn på en självkörande bil som ska landa på mars år 2021. I omröstningen deltog över 36 000 människor, och nu finns ett resultat: Rosalind Franklin. Hon var kemist och röntgenkristallograf och bidrog till upptäckten av dna-molekylernas struktur. – Namnet påminner oss om att det ligger i människans gener att utforska. Vetenskapen finns i vårt dna, säger ESA:s generaldirektör Jan Woerner i ett uttalande.

Mörk fläck i mitten, med en ljus ring runt. Skuggan i mitten är ett svart hål.

Första bilden av ett svart hål

För första gången går det nu att se hur ett verkligt svart hål ser ut – eller rättare sagt hur det ser ut där ett svart hål kröker rumtiden och påverkar både materia och ljus i sin närhet. Bilden visar det svarta hålet i mitten av galaxen M87. Hålet är 6 miljarder gånger tyngre än vår egen sol och befinner sig mer än 50 miljoner ljusår bort. Tidigare har alla bilder av svarta hål varit simuleringar eller konstnärliga tolkningar. Nu vet vi hur det verkligen ser ut. Bilden avslöjar att det svarta hålet roterar, vilket gör att den ljusa ringen runt hålet ser ljusare ut på ena kanten. Själva...

Vissen bomull på månens baksida

Den kinesiska rymdfarkosten Chang'e 4 lyckades den 3 januari utföra den första kontrollerade landningen på månens baksida. Ombord finns bland annat det svenska instrumentet Asan , som ska undersöka hur partiklarna i solvinden påverkar månens yta (se F&F 4/2018). Ett av experimenten på landaren är en biologisk försökskammare med exempelvis bomullsfrö. Växter har odlats på rymdstationer tidigare, men aldrig på månen. Bomullsplantan började gro, enligt de kinesiska forskarna. Men när den långa månnatten sänkte sig vissnade plantan – som väntat. Chang'e 4 har även med sig månbilen Yutu, som...

Närkontakt med kosmisk snögubbe

På årets första dag passerade rymdsonden New Horizons en uråldrig kvarleva från tiden innan planeterna bildades. Det handlar om det mest avlägsna objekt som har studerats på nära håll. Den lilla himlakroppen har därför fått namnet Ultima Thule, ett gammalt namn för en plats bortom den kända världen. Precis som dvärgplaneten Pluto hör den till Kuiperbältet, solsystemets yttre asteroidbälte. Ultima Thule bildades under solsystemets barndom för 4,5 miljarder år sedan. Då kondenserades delar av gasmolnet kring solen till is- och stoftpartiklar, som sedan klumpades ihop till större himlakroppar...

Fnissa åt universums gåtor

Populärvetenskap kan lätt bli en rad fakta staplade på varandra. Men mellan alla fakta finns så mycket annat. Själva arbetet med att pussla ihop kunskapen är till exempel nog så spännande. Men det som kittlar fantasin allra mest är kanske frågorna, gåtorna, det vi ännu inte känner till. Boken Vi har ingen aning handlar om de där stora och djupa frågorna som får det att svindla lite. Vad är rum? Vad är tid? Varför består vi av materia och inte av antimateria? Frågorna presenteras på ett skojfriskt vis, långt ifrån att bli högtidligt eller tungt. Sidorna är strösslade med teckningar som både...

Kornen avslöjar rymdens förflutna

Birger Schmitz håller upp en liten mörk sten. Det är en meteorit som föll ned i Uganda på 1990-talet, och som han har köpt på e-bay. – Nu ska du få uppleva något unikt. Här på den låga bänken i laboratoriet har han lagt upp grå och rödaktiga stenskivor som alla har en mörk fläck. Han lutar sig med en teatralisk gest över dem och lägger stenen på en av fläckarna. – Nu återförenas de, efter att ha varit ifrån varandra i 470 miljoner år. Meteoriten och fläcken i stenen har samma ursprung. För ungefär 470 miljoner år sedan kolliderade två asteroider med varandra någonstans mellan Mars och Jupiter...

Planeten Saturnus kant, en del av ringarna,och en mycket liten måne.

”Vi har tur som kan se Saturnus ringsystem”

Planeten Saturnus är en slående syn med sina karakteristiska ringar. De går att se från jorden med ett ganska enkelt teleskop, och dokumenterades redan på 1600-talet av Galileo Galilei. Men nu pekar flera studier på att ringarna bara är en tillfällig formation. – Det finns minst två processer som gnager på ringarna, säger planetforskaren Henrik Melin, som forskar om planetatmosfärer vid universitetet i Leicester i Storbritannien. Den ena processen har varit känd länge: Elektriskt laddade partiklar som följer magnetiska fältlinjer från ringarna ned till planetens yta. Rymdsonden Cassini visade...