astronomi

En tät ansamling av stjärnor, till vänster också ett stoftmoln.

Stora stjärnor stör de mindre

Unga stjärnhopar är ovanliga i Vintergatan, men de som finns ger en intressant möjlighet att studera hur stjärnor och stjärnsystem bildas och utvecklas. På bilden från rymdteleskopet Hubble ser vi en stjärnhop i stjärnbilden Kölen, som bedöms vara mellan en och två miljoner år gammal. Stjärnorna i hopen är alla ungefär lika gamla, men de varierar kraftigt i storlek. Nära mitten finns minst 30 riktigt jättelika stjärnor, vars kraftiga stjärnvindar påverkar omgivningen. Astronomer som har studerat hopen har kommit fram till att detta tycks göra stor skillnad för möjligheten att planetsystem ska...

Ett cigarrformat ljust band av stjärnor, som är en galax sedd från sidan.

Uråldrig skiva visar på galaxernas ursprung

Genom att rikta sina teleskop ut i rymden kan astronomer fånga upp ljus som färdats långt och länge innan det når oss, och på så vis se bakåt i tiden. Några forskare använde det stora radioteleskopet Alma för att få en bättre bild än någonsin tidigare av ljus som lämnade en galax när universum bara var en tiondel så gammalt som i dag. De lyckades mäta rotationshastigheten och göra en uppskattning av galaxens massa. – Det är troligen en galax som fortfarande håller på att växa till, säger Kirsten Kraiberg Knudsen, som själv studerar galaxer vid Onsala rymdobservatorium, och som har läst...

En spiralstruktur med en oregelbundenhet på ena sidan, återgiven i gula nyanser på röd botten.

Här föds en planet

Planeter bildas troligen under de första årmiljonerna av ett planetsystems existens. De teoretiska modellerna behöver testas genom direkta observationer, och den här nya bilden ger ännu en pusselbit. Systemet AB Aurigae befinner sig ungefär 520 ljusår bort, i stjärnbilden Kusken. I tidigare bilder skymtas intressanta detaljer i stoftskivan som omger stjärnan. Nu ville en forskargrupp studera systemet närmare och tog hjälp av teleskopet Very Large Telescope vid det europeiska sydobservatoriet i chilenska Atacamaöknen, ESO. De lyckades ta mycket detaljerade bilder av det infraröda ljuset som...

Målning av en pulsar omgiven av planeter

Märkliga planetsystem gäckar fortfarande

En internationell forskargrupp har valt ut 45 pulsarer och studerat dem under 11 år för att försöka hitta exoplaneter . Deras analys är så känslig att de kan upptäcka planeter som kretsar kring pulsarerna även om de vore lika små som jordens måne. Ändå hittade de ingenting, vilket ger en aning om hur ovanliga sådana planetsystem är. Astronomer vill utforska planeter kring pulsarer, eftersom det är en så annorlunda miljö jämfört med den kring vanliga stjärnor – kanske bildas planeter vid pulsarer på ett annat sätt. En pulsar är en enormt kompakt kollapsad stjärna, en neutronstjärna , som...

BLOGG: Lars Olof Björn

En metafor för gravitationsvågorna från den stora smällen?

I radions " Filosofiska rummet " talades det nyligen om betydelsen av metaforer för att ge någon mening åt de svårfattliga naturvetenskapliga berättelserna. En del av diskussionen rörde sig kring den nya upptäckten av "krusningar" (orsakade av gravitationsvågor) i den kosmiska bakgrundsstrålningen, vilka sägs bekräfta teorin om en mycket snabb expansion av universum under de första små små...

Schematisk bild av hur en stjärna och ett svart hål kretsar kring varandra, ännu en stjärna på större avstånd rör sig kring dem.

Här är vårt mest närbelägna svarta hål

När en grupp astronomer studerade rörelserna i vad de antog var ett dubbelstjärnesystem i stjärnbilden Kikaren upptäckte de att där fanns en tredje himlakropp. Den var helt osynlig, men stjärnornas rörelse avslöjade att kompanjonen hade en massa på mer än fyra gånger solens. De drog slutsatsen att det måste vara ett svart hål. Det är det närmast belägna svarta hålet som hittills har upptäckts. Svarta hål har så stark gravitation att inte ens ljus slipper ut. Somliga svarta hål kan ändå avslöjas genom att de drar till sig materia som hettas upp i dess omgivning och sänder ut strålning. En...

Vår sol är bland de lugnaste stjärnorna

Solens ljusstyrka skiftar litegrann över tid på grund av magnetisk aktivitet som bland annat orsakar solfläckar – men variationen är så liten, bara bråkdelar av en procent, att vi inte märker det. Mätningar av solfläckarna finns sedan 140 år tillbaka, och radioaktiva isotoper visar att solen inte varit mycket mer aktiv på åtminstone 9000 år. Astronomer har länge frågat sig om solen är likadan som andra stjärnor i detta avseende, eller om dess stillsamhet är ovanlig i ett kosmiskt perspektiv. En ny studie jämför solen med ett stort antal stjärnor av liknande storlek och temperatur. Många av...

Ett större och ett mindre moln i rymden, återgivna i starka färger. Även många stjärnor.

Rymdteleskopet Hubble fyller 30 år

Inte långt efter att rymdteleskopet Hubble hade byggts färdigt inträffade en katastrof för amerikansk rymdfart. Rymdfärjan Challenger exploderade vid uppskjutningen i januari 1986, och alla ombord dog. Detta ledde till att rymdfärder stoppades i flera år, och därmed blev också teleskopet försenat. När det väl sändes upp i rymden 1990 visade sig nästa problem: teleskopets huvudspegel hade ett fel som gjorde bilderna oskarpa. 1993 besökte astronauter teleskopet och försåg det med en anordning om brukar liknas vid glasögon, som korrigerade "synfelet". Genom åren har vi fått se många vackra och...

Prickar på en schematisk karta över himlavalvet som visar var de studerade galaxhoparna finns.

Är universums expansion skev?

En tysk-amerikansk forskargrupp har studerat röntgentrålningen från hundratals avlägsna galaxhopar. Resultatet tycks visa att galaxhoparna rör sig olika fort beroende på var på himlavalvet de befinner sig. Det är oväntat, eftersom forskare vet att universums expansion såg likadan ut överallt strax efter big bang, och en viktig kosmologisk princip grundas på att det är så ännu i dag. En skevhet i utvidgningen skulle också innebära att mätdata från olika platser i universum måste justeras innan de kan jämföras. Men andra forskare är inte övertygade. – Jag skulle säga att de överdriver sitt...

Solsystemets häftigaste månar

En måne har väldiga hav av flytande metan. En annan har tidvatten som bokstavligen kan försätta berg. Några månar är så små att deras gravitation inte räcker för att ge dem en rund form. I vårt solsystem finns fler än 200 kända månar. Lär känna några av de mest spännande.

Ett stjärnfall syns som ett ljust streck mot stjärnhimlen

Meteorit avslöjar hur materialet till planeter kom till

En fransk forskargrupp har tittat riktigt nära på mineralkornen inuti en meteorit, och hittat en bevarad rest från hur materia först började ansamlas till större himlakroppar i solsystemet. – De har hittat den första smältningen av stoft. Det är väldigt häftigt, det representerar en felande länk mellan de äldsta meteoriterna och färdiga planeter, förklarar Jeremy Belucci som är meteoritforskare vid Naturhistoriska riksmuseet. Meteoriter är rymdstenar som fallit ned på jorden. Många av dem har kretsat i stort sett oförändrade kring solen mycket länge. Det mesta av materialet från den tiden...

Planetjägare hittade ovanlig stjärnförmörkelse

Astronomer som söker efter steniga småplaneter kring små stjärnor hade turen att också få syn på ett system av tre bruna dvärgar, varav två mycket nära varandra. En brun dvärg är ett mellanting mellan jätteplaneter och de minsta stjärnorna. Det speciella med just de två nära grannarna i detta system var att de kretsar kring varandra i en bana precis i linje med hur vi ser dem från jorden, så att de turas om att dölja varandra. Det här ger forskarna en ovanlig möjlighet att bestämma både radien och massan för de båda bruna dvärgarna. Den första gången en brun dvärg upptäcktes var för 25 år...

Glödande regndroppar mot en molnig bakgrund.

Här är planeten där det regnar järn

Planeten vänder alltid samma sida mot sin sol. På dagsidan är temperaturen ungefär 2400 grader, så hett att metaller förångas. Den sida som har ständig natt är flera hundra grader svalare, tillräckligt för att droppar av järn ska kondensera och falla som regn. Det här upptäckte astronomer genom att studera hur planetens atmosfär absorberar ljuset när den passerar framför sin sol, en stjärna mer än 600 ljusår härifrån i stjärnbilden Fiskarna. Källa: forskarnas artikel i tidskriften Nature . (Hela artikeln finns även tillgänglig i förhandspubliceringen på arXiv .)

Gravitationsvågor skvallrar om osynliga svarta hål

Gravitationsvågor är skälvningar i rumtiden. De får själva rymden att töjas och krympa. Av dem kan vi lära oss mer om svarta hål och neutronstjärnor. Nu söker forskarna efter en hittills okänd sorts vågor.

Svårt för liv på Saturnus måne

Finns det liv utanför jorden? Vad behövs för att liv ska kunna uppstå och överleva? Astrobiologer letar efter svar bland annat på månarna kring solsystemets jätteplaneter. Saturnus måne Titan har hav på ytan och en tjock atmosfär, precis som jorden. Men på Titan består haven av flytande metan. Det är mycket kallt, omkring –180 grader Celsius, men ändå bjuder den speciella miljön på mycket komplex kemi. Därför har forskare spekulerat i om det skulle kunna finnas liv där, eller åtminstone kemi som påminner om livets processer. Finns cellmembran i metansjöarna på Titan? En hypotes om hur livet...