astronomi

Rätt säsong för färd till Mars

Tre farkoster ska skjutas iväg mot Mars sommaren 2020. Ett av uppdragen är att leta efter tecken på liv. Världens första utomjordiska helikopter finns också med. Men Europas Mars-bil blir kvar på jorden.

Varför så snurrigt om månen?

Månens bana kring jorden har en omloppstid på cirka 27 dagar och 8 timmar. Eftersom jorden och månen tillsammans samtidigt rör sig kring solen tar det lite längre än en omloppstid för månen att återkomma till en viss fas gentemot solen, till exempel från en fullmåne till nästa. Denna så kallade synodiska period är i genomsnitt runt 29 dagar och 13 timmar. Detta innebär att månen förskjuts på himlen med i genomsnitt en knapp timme om dagen. Som frågeställaren noterat sker dock denna förskjutning inte jämnt, utan med kraftiga variationer. Orsaken är en rad asymmetrier, såväl i månens och...

En vitblå stjärna med stora flammor runt.

Stjärnan som försvann

I det tidiga universum fanns nästan bara väte och helium, och ytterst lite av tyngre grundämnen. Stjärnor som bildades då blev större och hetare och brann ut fortare – men hur sådana stjärnor fungerar i slutet av sina liv är ganska okänt. Därför ville ett forskarlag från Irland, Chile och USA rikta in sig på att studera en blå jättestjärna i en galax med låg halt av tunga grundämnen, 75 miljoner ljusår bort. Det finns mätningar av denna stjärna från åren 2001–2011. Eftersom den var så oerhört ljusstark gick den att urskilja i sin galax, trots det enorma avståndet. Men nu när forskarna riktade...

Så ser himlen ut med röntgensyn

På bilden från Erosita syns kraftiga källor till röntgenstrålning som vita prickar och fläckar. Prickarna är bland annat avlägsna aktiva galaxer och närmare belägna röntgenstrålande binära stjärnsystem. De större vita fläckarna är till exempel supernovarester och galaxhopar. Den tunna gas som fyller rymden omkring solsystemet strålar i lite längre röntgenvågor, som återges i rött. Omkring galaxens centrum finns hetare gas som står ut i grönt och gult. I galaxens plan absorberas de längre våglängderna, som har mindre energi, och då syns bara de högre energierna i blått. Röntgenstrålning har...

BLOGG: Lars Olof Björn

En metafor för gravitationsvågorna från den stora smällen?

I radions " Filosofiska rummet " talades det nyligen om betydelsen av metaforer för att ge någon mening åt de svårfattliga naturvetenskapliga berättelserna. En del av diskussionen rörde sig kring den nya upptäckten av "krusningar" (orsakade av gravitationsvågor) i den kosmiska bakgrundsstrålningen, vilka sägs bekräfta teorin om en mycket snabb expansion av universum under de första små små...

En galax med en stråle som skjuter ut snett åt sidan.

Partiklar får skjuts i galaktisk kaskad

I den aktiva galaxen Centaurus A accelereras elektroner till tusentals gånger högre energi än i till exempel acceleratorn Max IV i Lund, och avger energi i form av gammafotoner. Yvonne Becherini , astropartikelfysiker och docent vid Linnéuniversitetet i Växjö, har varit med och studerat denna gammastrålning. Varför valde ni att titta på Centaurus A? – Centaurus A är ett underbart objekt. Det är vår närmaste aktiva galaxkärna, en speciell galax med ett supermassivt svart hål i centrum. Det drar till sig material som bildar en skiva, och skjuter ut två enorma jetstrålar vinkelrätt mot skivan...

Planet 9 kan skriva om solsystemets historia

Sedan länge har man sett tecken som tyder på att det finns en stor, ännu oupptäckt planet i yttre delen av solsystemet. Här skriver astronom Hans Rickman om vad vi kan lära oss om solens syskon om det visar sig att Planet 9 faktiskt existerar.

På väg mot Merkurius

Den 10 april svängde rymdsonden Bepi Colombo förbi jorden på mycket nära håll på sin väg mot Merkurius. När den fotograferade vår planet kom också delar av sonden själv med på bild. Ombord finns bland annat svenskbyggda instrument. Rymdsonder tar ofta en komplicerad väg för att med hjälp av planeternas gravitation få högre fart och justera sin riktning. Resan startade i slutet av 2018 och i december 2025 ska Bepi Colombo vara framme vid Merkurius.

En tät ansamling av stjärnor, till vänster också ett stoftmoln.

Stora stjärnor stör de mindre

Unga stjärnhopar är ovanliga i Vintergatan, men de som finns ger en intressant möjlighet att studera hur stjärnor och stjärnsystem bildas och utvecklas. På bilden från rymdteleskopet Hubble ser vi en stjärnhop i stjärnbilden Kölen, som bedöms vara mellan en och två miljoner år gammal. Stjärnorna i hopen är alla ungefär lika gamla, men de varierar kraftigt i storlek. Nära mitten finns minst 30 riktigt jättelika stjärnor, vars kraftiga stjärnvindar påverkar omgivningen. Astronomer som har studerat hopen har kommit fram till att detta tycks göra stor skillnad för möjligheten att planetsystem ska...

Ett cigarrformat ljust band av stjärnor, som är en galax sedd från sidan.

Nya svar om galaxers födelse

Genom att rikta sina teleskop ut i rymden kan astronomer fånga upp ljus som färdats långt och länge innan det når oss, och på så vis se bakåt i tiden. Några forskare använde det stora radioteleskopet Alma för att få en bättre bild än någonsin tidigare av ljus som lämnade en galax när universum bara var en tiondel så gammalt som i dag. De lyckades mäta rotationshastigheten och göra en uppskattning av galaxens massa. – Det är troligen en galax som fortfarande håller på att växa till, säger Kirsten Kraiberg Knudsen, som själv studerar galaxer vid Onsala rymdobservatorium, och som har läst...

En spiralstruktur med en oregelbundenhet på ena sidan, återgiven i gula nyanser på röd botten.

Här föds en planet

Planeter bildas troligen under de första årmiljonerna av ett planetsystems existens. De teoretiska modellerna behöver testas genom direkta observationer, och den här nya bilden ger ännu en pusselbit. Systemet AB Aurigae befinner sig ungefär 520 ljusår bort, i stjärnbilden Kusken. I tidigare bilder skymtas intressanta detaljer i stoftskivan som omger stjärnan. Nu ville en forskargrupp studera systemet närmare och tog hjälp av teleskopet Very Large Telescope vid det europeiska sydobservatoriet i chilenska Atacamaöknen, ESO. De lyckades ta mycket detaljerade bilder av det infraröda ljuset som...

Målning av en pulsar omgiven av planeter

Resultatlös jakt på säregna exoplaneter

En internationell forskargrupp har valt ut 45 pulsarer och studerat dem under 11 år för att försöka hitta exoplaneter . Deras analys är så känslig att de kan upptäcka planeter som kretsar kring pulsarerna även om de vore lika små som jordens måne. Ändå hittade de ingenting, vilket ger en aning om hur ovanliga sådana planetsystem är. Astronomer vill utforska planeter kring pulsarer, eftersom det är en så annorlunda miljö jämfört med den kring vanliga stjärnor – kanske bildas planeter vid pulsarer på ett annat sätt. En pulsar är en enormt kompakt kollapsad stjärna, en neutronstjärna , som...

Schematisk bild av hur en stjärna och ett svart hål kretsar kring varandra, ännu en stjärna på större avstånd rör sig kring dem.

Här är vårt mest närbelägna svarta hål

När en grupp astronomer studerade rörelserna i vad de antog var ett dubbelstjärnesystem i stjärnbilden Kikaren upptäckte de att där fanns en tredje himlakropp. Den var helt osynlig, men stjärnornas rörelse avslöjade att kompanjonen hade en massa på mer än fyra gånger solens. De drog slutsatsen att det måste vara ett svart hål. Det är det närmast belägna svarta hålet som hittills har upptäckts. Svarta hål har så stark gravitation att inte ens ljus slipper ut. Somliga svarta hål kan ändå avslöjas genom att de drar till sig materia som hettas upp i dess omgivning och sänder ut strålning. En...

Vår sol är bland de lugnaste stjärnorna

Solens ljusstyrka skiftar litegrann över tid på grund av magnetisk aktivitet som bland annat orsakar solfläckar – men variationen är så liten, bara bråkdelar av en procent, att vi inte märker det. Mätningar av solfläckarna finns sedan 140 år tillbaka, och radioaktiva isotoper visar att solen inte varit mycket mer aktiv på åtminstone 9000 år. Astronomer har länge frågat sig om solen är likadan som andra stjärnor i detta avseende, eller om dess stillsamhet är ovanlig i ett kosmiskt perspektiv. En ny studie jämför solen med ett stort antal stjärnor av liknande storlek och temperatur. Många av...

Ett större och ett mindre moln i rymden, återgivna i starka färger. Även många stjärnor.

Rymdteleskopet Hubble fyller 30 år

Inte långt efter att rymdteleskopet Hubble hade byggts färdigt inträffade en katastrof för amerikansk rymdfart. Rymdfärjan Challenger exploderade vid uppskjutningen i januari 1986, och alla ombord dog. Detta ledde till att rymdfärder stoppades i flera år, och därmed blev också teleskopet försenat. När det väl sändes upp i rymden 1990 visade sig nästa problem: teleskopets huvudspegel hade ett fel som gjorde bilderna oskarpa. 1993 besökte astronauter teleskopet och försåg det med en anordning om brukar liknas vid glasögon, som korrigerade "synfelet". Genom åren har vi fått se många vackra och...