Cancerfonden

Hur kommer det sig att vissa människor löper större risk för sjukdom än andra? En viktig del är våra gener, arvsmassan som mor och far har bidragit med.

Föregångaren till den i dag absolut vanligaste sorten av vita hästar föddes för flera tusen år sedan. Människor måste ha förundrats över den nya färgen.

I människans immunförsvar utgör antikroppar den främsta försvarslinjen.

Att forska på stamceller är laddat, och verksamheten var också i politiskt blåsväder i somras. Enkelt uttryckt ställs dagens etiska dilemman mot den potentiella framtida nyttan.

De senaste tio åren har vi forskare börjat förstå att arvsmassan kan förpackas på olika sätt och att detta styr vilka gener som är aktiva.

I normala celler är människans arvsmassa, DNA, förpackad i 46 kromosomer. I cancerceller, däremot, kan antalet kromosomer vara annorlunda.

Det tidiga fostret utvecklas från så kallade embryonala stamceller. Dessa ger upphov till alla de olika slags celler som bygger upp vår kropp.

Stora spektakulära epidemier som digerdöden på 1300-talet och spanska sjukan 1918-

Inte ens hälften av patienterna får önskad effekt när de äter vissa mediciner. Några får i sig för mycket av den verksamma substansen och reagerar med biverkningar när de tar mediciner i standarddos.

Den olympiska historien är full av märkliga händelser. En av de mest omtalade skandalerna inträffade under sommar-OS i Los Angeles 1932, men uppdagades först många år senare.

Den mest underskattade dödsorsaken i cancer är fortfarande - rökning.

Om jag som patient deltar i forskning - för att testa ett nytt läkemedel eller en ny behandlingsmetod - vilka rättigheter har jag då?

Den är mindre allvarlig än melanom, men hudcancern basalcellscancer (basaliom) ökar mycket snabbt. Ett växande folkhälsoproblem, som drabbar upp emot 20 000-30 000 människor varje år.

Prostatacancer är den vanligaste manliga cancersjukdomen i Sverige med drygt en fjärdedel av alla cancerfall hos män.