Ekologi

Människan är inget undantag, även hos andra däggdjursarter blir honorna avsevärt äldre än hannarna.

Om vi ska klara att hålla klimatförändringarna i schack måste utsläppen av växthusgaser halveras under perioden 2010–2030. Nu startar alltså andra halvlek och en ny summering visar att ansträngningarna måste fyrdubblas om målet ska nås.

En receptor som ursprungligen var avsedd för att undvika kyla förvandlar malariamyggan till en värmesökande missil.

Bikupor i städer har blivit vanligare efter de senaste årens larm om bi-död. Men nu visar en studie från Paris att tama bin kan vara ett hot mot sina vilda släktingar.

Vad skulle hända med jorden om människan dog ut? Många djur och växter är ju ömsesidigt beroende av varandra – om gnuerna och zebrorna utrotas så skulle lejonen drabbas hårt. Men om människan skulle försvinna så skulle väl jorden bara må bra och kunna återhämta sig efter vår skövling? Lämnar människan några positiva avtryck som är viktiga för planetens övriga medborgare?/Berndt Eriksson, Gnesta

Avskogning i Brasilien har väckt stor internationell oro. Amazonas framtid avgörs nationellt trots att skogen här spelar en nyckelroll för hela världens klimat och artrikedom. Detta är ett exempel på hur internationella mål om biologisk mångfald blir tandlösa utan ekonomisk styrning, enligt Nils Droste, lektor i politisk teori vid Lunds universitet. 

Floder och sjöar som får vatten från tinande permafrost släpper ut dubbelt så mycket växthusgaser som tidigare varit känt.

Giftiga algblomningar och gnistrande mareld beror till stor del på att växtplankton skräms av kemiska signaler från sin främsta fiende – hoppkräftorna. Det visar världsunik svensk forskning.

Eftersom ålar blir gamla ansamlas stora mängder miljögifter i deras kroppar, till exempel metaller som kadmium, kvicksilver och bly. Ett internationellt forskarteam har nu visat…

FN:s expertpanel för biologisk mångfald varnar för att en miljon av jordens arter hotas av utrotning. Siffrorna känns igen från förr – men nu bedöms takten vara betydligt högre.

Tropiska kustvatten är mycket näringsfattiga. Ändå blomstrar korallreven av liv. Den här paradoxen har hållit många forskare vakna om nätterna, inklusive självaste Charles Darwin. En ny upptäckt kan ha ringat in gåtans lösning – bland de allra minsta bottenlevande fiskarna.

Svenska forskare har upptäckt att mikroplasten i havet sönderdelas till ännu mindre partiklar, som är så små att de kan passera cellväggar och hamna inuti fiskarnas hjärnor. Vad händer med oss om vi äter dessa fiskar?

Det pågår ett i det närmaste oreglerat fiske med fasta nät i tropikerna. Forskare har nu för första gången kartlagt omfattningen, med hjälp av Google Maps.

Forskare har för första gången kunnat visa hur bakterier rör sig i tarmarnas trögflytande soppa.