Evolutionsbiologi

 Det hårdaste av allt i kroppen – tändernas emalj – har sitt utvecklingshistoriska ursprung i skinnet hos fiskar, enligt svenska forskare.

Det är lätt att se evolutionen som något ur det förgångna, en process så långsam att den bara skymtas i fossilen efter alla utdöda arter. Evolutionen kan dock vara så snabb att den går att se hos levande organismer. Men det kräver skicklighet, stort tålamod och ibland en gnutta tur.

**Fråga:** I en näringskedja äter ett djur ett annat. Men finns det på samma nivå i en kedja predatorer som båda är lika benägna att äta varandra? Det borde ge upphov till rätt spektakulära fighter!

De flesta djur kan tämjas. Men det är inte alla som blir tama ända in i arvsmassan.  

Det är lättare för forskarna att förklara hur taxen fick sina korta ben än varför den trivs så bra i vårt sällskap. Hur tamheten går i arv är kanske den största gåtan i historien om hur vilda djur blev våra husdjur. 

Knappt två miljoner års utveckling skiljer de båda händerna åt. Den mindre tillhör en kvinna av arten Australopithecus sediba, vår äldsta människosläkting som år 2008 upptäcktes i Sydafrika.

**Fråga:** Jag har en fråga om hur vi använder begreppet tid när vi talar om livet på jorden.

**Fråga:** Det sägs ofta att fåret ”Dolly” var en genetiskt exakt kopia av det får vars cellkärna hon klonades från. Men cellkärnan stoppades ju in i ett ägg, som rimligen innehöll mitokondrier.

Har schimpanser, hundar, möss och andra djur ett sinne för rättvisa? Den amerikanske biologen Marc Bekoff besvarade frågan med ett eftertryckligt ja under en föreläsning i Sverige för några år sedan.

Det naturliga urvalet kan ärligt talat beskrivas som en process för att maximera kortsiktig själviskhet. Så har evolutionsbiologen George Williams formulerat sin syn på livet.

I en nylig attitydunder­sökning utförd av Vetenskap & Allmänhet instämmer nära 60 procent av dem som tror att Gud skapade människan i att ”den bästa kunskapen finner man om man lyssnar inåt”, att jämf

Som att anlita en get som trädgårdsmästare. Ungefär så mycket förtroende har James Lovelock för människans förmåga att ta hand om sin hemmaplanet.