Galaxer

Det visar sig att Supernova 2005ap är belägen i en galax mycket långt bort - nära 5 miljarder ljusår.

För första gången har ett tungt svart hål med en ännu tyngre stjärnkamrat hittats i vår granngalax.

"Deras yta är ej större än en socken." Så skriver Nils Nordenmark i sin svenska översättning av den franske astronomen Camille Flammarions Astronomie Populaire från 1880.

För att citera den ryske raketforskaren Konstantin Tsiolkovskij: "Jorden är mänsklighetens vagga, men människan kan inte leva i vaggan för alltid." Det var Tsiolkovskij (

Nu har mer än 90 procent av himlen avbildats, och när bilderna fogats samman syns vår galax som en utdragen, ljus strimma.

När vi tittar upp mot natthimlen kan vi se tusentals lysande punkter. Alla vet att det är stjärnor.

Detta är första gången som man har observerat den mörka materiens närvaro så tydligt separerad från den synliga materien.

Det är väl ingen som kan tvivla längre - mitt i vår galax Vintergatan finns ett svart hål, som långsamt slukar allt som kommer i dess närhet.

De är våra närmaste grannar, 170 000 och 240 000 ljusår från Vintergatan, och astronomerna har länge utgått från att vi alltid har följts åt på färden genom rymden.

Den 24 februari 1987 såg Ian Shelton något nytt på sina bilder av vår granngalax Stora magellanska molnet.

De mätte fossila spår av den stora smällen, så långt tillbaka i tiden som det alls går att se.

Från början verkade den bekant och okomplicerad - en neutronstjärna, en rest av ett supernovautbrott för 2 000 år sedan. Den ligger inbäddad i ett gasmoln som följer supernovornas alla regler.

I september öppnade en utställning om Tycho Brahe på Nationalmuseet i Köpenhamn.

Om du befinner dig på en riktigt mörk plats en klar vinternatt kan du se ett diffust ljusband som en molnstrimma över himlen.