Gravitationsvågor

Gravitationsvågor är skälvningar i rumtiden. De får själva rymden att töjas och krympa. Av dem kan vi lära oss mer om svarta hål och neutronstjärnor. Nu söker forskarna efter en hittills okänd sorts vågor.

Årets Nobelpris i fysik går till upptäckten av gravitationsvågor. På hösten 2015 registrerade forskarna hur jorden kortvarigt ändrade form när en våg svepte förbi. Nu används tekniken för att undersöka hittills okända delar av rymden.

För första gången har gravitationsvågor fångats upp från två neutronstjärnor som slås ihop till ett. En liknande förening kan vara källan till guldet till exempel i en vigselring.

När två svarta hål dras ihop till ett får deras tyngdkraft rumtiden att gå i vågor. Gravitationsvågorna förutsägs av Einsteins relativitetsteori, och kunde fångas upp för första gången i september 2015.

Skakningar i rumtiden ger ledtrådar till svarta hål.

Med upptäckterna av gravitationsvågor börjar en ny era för astronomin. I stället för att titta får astronomerna nu avslöja universums hemligheter genom att lyssna på rymdens ljud.

Det amerikanska Bicep2-teleskopet vid sydpolen blev först med att fånga spår av gravitationsvågor från tidernas begynnelse. Därmed är en viktig pusselbit i big bang-teorin på plats.

Det amerikanska Bicep2-teleskopet vid Sydpolen lyckades för första gången någonsin fånga rymdens gravitationsvågor.