Klimatet

Jordens tunna hinna av liv, biosfären, riskerar att förlora sin förmåga att upprätthålla en stabil planet, varnar forskarna. Vi måste tänka om helt när det gäller samspelet mellan mark, luft och vatten.

Under sommarhalvåret sjunker koldioxidnivåerna i atmosfären eftersom koldioxid omvandlas till biomassa då växternas fotosyntes ökar. På vinterhalvåret råder motsatt förhållande. Under de senaste 50 åren…

I Korallgrottan vrider forskarna klockan tusentals år tillbaka. Genom att undersöka droppstenarnas sammansättning går det att få information om gångna tiders klimat- och miljöförändringar. Men forskningen kräver både mod och varsamhet.

NOBELPRIS I FYSIK 2014: De japanska forskarna Hiroshi Amanao, Shuji Nakamura och Isamu Akasaki belönas med årets Nobelpris i fysik för att ha uppfunnit den blå lysdioden (LED).

Det är nu det gäller om vi ska stå emot jordens globala uppvärmning. Så kan man kort sammanfatta den nyaste rapporten från FNs internationella klimatpanel, IPCC.

Sveriges högsta berg är nu 2 097 meter, vilket är det lägsta på drygt 100 år. Kebnekaises snötäckta sydtopp smälte under årets varma sommar –…

Klimatet var förhållandevis varmt år 950 till 1250. Samtidigt drabbades stora delar av jorden av svår torka. Vad kan klimathistorisk forskning berätta om den medeltida värmeperioden – och vilken betydelse fick den?

Trots ett tydligt politiskt mål att Sveriges fordonsflotta ska vara fossilfri före år 2050 saknas en tydlig politik.

Vid amerikanska presidentval minskar andelen röstande med en procentenhet om det regnar på valdagen. Nu har Richard Öhrvall, statsvetare vid Linköpings universitet, tillsammans med två…

I F&F 1/2013 skriver Svante Björck att vi med stor säkerhet vet när nästa istid kommer om 55 000 år. I F&F 8/2013 skriver däremot Gustav Strandberg att ”nästa istid beräknas starta om cirka 30 000 år”. Vän av ordning undrar varför tidpunkterna skiljer sig åt med 25 000 år./Jesper Petersson

I samband med diskussionen om klimatförändringar har jag kommit att tänka på lilla istiden, som sägs ha inletts någon gång på 1400-talet, kulminerat på 1600-talet och klingat ut någon gång under 1800-talet. Vad berodde den på?/Karin A.

Det är jordens växtlighet som skapar istiderna – inte variationer i jordens bana runt solen. Teorin, som har presenterats av en svensk professor, bygger på att torvmossarna har en central plats i jordens temperaturvariationer.

Känner man till varför det blir istider? Kan det vara ändringar i jordaxelns vinkel mot solen eller är det ändrad solaktivitet? /Uno Wictorsson