Annons

klimatförändringar

Vad kan vi odla när Sverige får ett fuktigare och varmare klimat? Det är en av de frågor som ska besvaras i det nya växtlabbet vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp. På fackspråk kallas labbet med sina 24 växtkamrar för en biotron. Genom att reglera temperatur, luftfuktighet, koldioxidhalt och ljusförhållanden går det att efterlikna odlingsförhållanden på olika platser i världen. Det går också att simulera klimatförändringar. – Vi kommer bland annat att studera både nya växter och nya sorter av befintliga växter som kan odlas i Sverige vid ett varmare och fuktigare klimat, säger...
Under 18 år har ett globalt forskarteam mätt temperaturer med hjälp av robotmusslor placerade i musselbäddar utefter kusterna på flera kontinenter. Forskarna har bland annat undersökt livsvillkoren för musslan Mytilus californianus, som finns i tidvattenzonen utefter Nordamerikas västkust. Generellt så ökar kustvattnets temperatur från norr till söder. Men data från robotmusslorna visar att musslornas kroppstemperatur inte följer denna trend, utan styrs mer av tidvattnet. I de nordliga kustregionerna infaller sommarens lågvatten mitt på dagen, vilket medför att de torrlagda musslorna...
Natten mellan onsdag och torsdag svensk tid drabbar de båda presidentkandidaterna Hillary Clinton och Donald Trump samman i den tredje och sista direktsända tv-debatten. Forskning har hittills inte varit något hett ämne. – Forskning och innovation syns inte i debatterna. Det är ingen central fråga i valkampanjen, säger Andreas Larsson, tekniskt och vetenskapligt råd vid svenska ambassaden i Washington. Ändå finns det tydliga skiljelinjer mellan de två kandidaterna, framför allt vad gäller klimatfrågan. Organisationen sciencedebate.org, som bildats för att lyfta forskningsfrågorna i...
Havsanemoner lever i symbios med alger som via sin fotosyntes förser anemonerna med energi. Algerna är känsliga för miljöförändringar och kan dö vid exempelvis snabba temperaturökningar. Om algerna dör blir korallen blek och svag och kan också dö. Det utgör ett hot mot clownfiskarna som lever i symbios med anemonerna. Anemoner har nässelceller och kan alltså ”brännas” på samma sätt som maneter. Clownfiskarnas skinn utsöndrar ett slem som gör dem immuna mot anemonernas gift. Därför kan de leva i skydd av anemonernas tentakler. Det finns 28 arter av clownfiskar och dessa använder endast 10...
Svavelutsläpp i form av luftburna partiklar sänker pH-värdet i regn. Det leder till så kallat surt regn, ett miljöproblem som drabbar både sjöar och skogar. I Europa kulminerade de luftburna svavelutsläppen under 1970-talet. Tack vare striktare regler har utsläppen minskat med ungefär 70 procent sedan dess. Under samma period har Arktis klimat blivit allt varmare – uppvärmningen har till och med varit kraftigare där än på resten av planeten. Forskare från Stockholms universitet och det norska meteorologiska institutet har nu kunnat visa att det är minskningen av svavelpartiklar som har...
Ungefär en fjärdedel av all koldioxid som människan släppt ut har hamnat i haven. När koldioxid löser sig i vatten bildas kolsyra som sänker vattnets pH-värde. I dag har världens hav ett genomsnittligt pH på 8,1. Det är en sänkning med 0,1 pH-enheter jämfört med förindustriell tid. Korallernas skal består av kalciumkarbonat. För att bygga skal behöver korallerna kalcium- och karbonatjoner. Kolsyra och andra syror binder karbonatjoner, så försurningar försämrar korallernas förmåga att bygga skal. Koldioxidutsläppen skulle alltså kunna vara en av förklaringarna till att korallrevens utbredning...