Annons

klimatförändringar

Havsanemoner lever i symbios med alger som via sin fotosyntes förser anemonerna med energi. Algerna är känsliga för miljöförändringar och kan dö vid exempelvis snabba temperaturökningar. Om algerna dör blir korallen blek och svag och kan också dö. Det utgör ett hot mot clownfiskarna som lever i symbios med anemonerna. Anemoner har nässelceller och kan alltså ”brännas” på samma sätt som maneter. Clownfiskarnas skinn utsöndrar ett slem som gör dem immuna mot anemonernas gift. Därför kan de leva i skydd av anemonernas tentakler. Det finns 28 arter av clownfiskar och dessa använder endast 10...
Svavelutsläpp i form av luftburna partiklar sänker pH-värdet i regn. Det leder till så kallat surt regn, ett miljöproblem som drabbar både sjöar och skogar. I Europa kulminerade de luftburna svavelutsläppen under 1970-talet. Tack vare striktare regler har utsläppen minskat med ungefär 70 procent sedan dess. Under samma period har Arktis klimat blivit allt varmare – uppvärmningen har till och med varit kraftigare där än på resten av planeten. Forskare från Stockholms universitet och det norska meteorologiska institutet har nu kunnat visa att det är minskningen av svavelpartiklar som har...
Ungefär en fjärdedel av all koldioxid som människan släppt ut har hamnat i haven. När koldioxid löser sig i vatten bildas kolsyra som sänker vattnets pH-värde. I dag har världens hav ett genomsnittligt pH på 8,1. Det är en sänkning med 0,1 pH-enheter jämfört med förindustriell tid. Korallernas skal består av kalciumkarbonat. För att bygga skal behöver korallerna kalcium- och karbonatjoner. Kolsyra och andra syror binder karbonatjoner, så försurningar försämrar korallernas förmåga att bygga skal. Koldioxidutsläppen skulle alltså kunna vara en av förklaringarna till att korallrevens utbredning...
Dammar med en ytarea på mindre än 1000 m 2 utgör 9 procent av den totala ytan av sötvatten på jorden. Dessa små vattenansamlingar står för 15 procent av den totala mängden koldioxidutsläpp från sötvatten och hela 41 procent av utsläppen av den kraftiga växthusgasen metan. Det visar nya beräkningar publicerade i Nature Geoscience . I de modeller som används vid beräkningar av de pågående klimatförändringarna brukar sötvatten betraktas som en kolsänka: Vattnet binder mer kol än vad det avger till atmosfären. Men de minsta vattenansamlingarna brukar inte ingå i klimatmodellerna. – Vår forskning...
Liksom alla reptiler är deltakrokodiler ( Crocodylus porosus ) växelvarma, eller så kallat ektoterma. Det innebär att deras kroppstemperatur följer omgivningens. De måste ha tillgång till vatten för att inte bli överhettade, vilket sker vid cirka 40 grader Celsius. Men nu har en ny studie från University of Queensland visat att även en liten höjning av vattentemperaturen kommer påverka deltakrokodilerna negativt. När temperaturen ökar med 3,5 grader från 28 till 31,5 halveras deltakrokodilernas dyktid. Och just en sådan höjning är trolig i deltakrokodilens levnadsområde runt norra Australien...
Den ökande koldioxidhalten i luften leder inte bara till en ökad växthuseffekt – utan även till att haven försuras. Nu har forskare vid University of Adelaide i Australien visat att detta kommer att påverka hajarna negativt. Studien gjordes på Port Jacksonhajen ( Heterodontus portusjacksoni ) som lever utanför Australiens sydkust. Genom att studera hajarna i stora tankar, med möjlighet att reglera försurningsgraden och temperaturen, kunde forskarna se att hajarnas förmåga att upptäcka byten försämras när surheten ökar. I vissa fall hade hajarna till och med svårt att identifiera själva bytet...