Kosmologi

Fysikern Brian Greene har skrivit flera populärvetenskapliga böcker med tyngdpunkt på strängteori och kosmologi.

I det antika Grekland simulerades kosmiska rörelser i en mekanism som har kallats världens första dator. En ny rekonstruktion visar hur avancerade beräkningar dåtidens astronomer gjorde.

Pulserna varar bara några tusendelar av en sekund – men innehåller lika mycket energi som solen producerar under flera veckor. Forskare har länge förbryllats av de mystiska radioblixtarna. Nu är gåtan på väg mot en lösning.

En ny tredimensionell karta ger den hittills mest detaljerade bilden av universum. Utvecklingen går att följa elva miljarder år tillbaka i tiden. Men några av de stora gåtorna återstår.

Hubbleparametern avslöjar hur snabbt universum expanderar. Men olika mätningar ger helt skilda värden. Nu utvecklas nya mätmetoder.

En ny analys av galaxhopar antyder att rymden utvidgar sig olika fort i olika riktningar. Om det stämmer skulle det ställa delar av den moderna kosmologin på ända. Men saken är inte avgjord ännu.

Nobelpriset i fysik 2019 delas mellan teoretisk kosmologi och en banbrytande planetupptäckt.

Utan symmetri skulle världsalltets naturlagar inte gälla – och vi skulle inte finnas. Men vad innebär det egentligen att något är symmetriskt?

Forskning & Framsteg har träffat kosmologen Hiranya Peiris, som snart får tillgång till ett helt nytt sätt att leta efter ovanliga händelser på stjärnhimlen.

För första gången har det stora LIGO-experimentet i USA sett rumtiden vibrera av gravitationsvågor. Det är också det första direkta beviset för existensen av svarta hål.

Stephen Hawking löser en fyra decennier gammal paradox.

Den svenske fysikern och kosmologen Max Tegmark får KTH:s stora pris. Max Tegmark är professor i fysik vid MIT i USA och blev allmänt känd i Sverige efter ett framträdande i Skavlan tidigare i år. Han har också medverkat flera gånger i Forskning & Framsteg.