Matematik

Ett tal med över 23 miljoner siffror är numera det största primtal som någonsin har hittats.

När matematikerna går bet får datorerna hjälpa till. Ett klassiskt problem som ansågs löst redan 1998 har nu slutligen fått ett vattentätt bevis.

Vårt talsystem är ju decimalt, det vill säga har tio som bas. Hur är det med romerska siffror – finns det någon bas där? Hur ser man i så fall det?/Anna

John Guckenheimer kopplar det mesta till matematik. Forskning & Framsteg passade på att träffa honom när han nyligen kom till Sverige.

Katherine Johnson greppar kritan som en trollstav och ger sig på den svarta tavlan. Fram träder rader med siffror och symboler. När hon sedan skjuter upp glasögonen med pekfingret vet jag att hon har gjort magi. För så fungerar det på film.

Delar av nackloberna som i vanliga fall hanterar synintryck bidrar till matematiskt tänkande hos människor som är blinda från födseln.

Jag har en köksstol som på ett plant golv står stabilt med sina fyra ben. Mitt jättestora köksgolv är emellertid inte plant utan går mjukt lite upp och ner. Är det säkert att jag någonstans kan ställa min stol stabilt på det?/Bengt O. Bengtsson

David Sumpter, professor i matematik vid Uppsala universitet och hängivet Liverpool-fan, är aktuell med en bok om fotbollens matematik.

Knappt 21 år gammal försvarade Stefan Buijsman sin avhandling i filosofi i april i år: – Min upptäckt är att det inom filosofin saknas arbeten…

Många har nog sett filmen The imitation game. Andra kanske har hört uttrycken Turingmaskin eller ett Turingtest. Det första har att göra med britten Alan…

En ukrainsk matematiker har löst problemet med hur man bäst kan packa sfärer i högre dimensioner. Hon hittade ett bevis för tät sammanpackning av sfärer i 8 och 24 dimensioner, kända sedan tidigare för sina många tillämpningar.

Primtalen är inte så slumpmässiga som matematiker tidigare har trott.

Nyzeeländaren Roy Kerr och amerikanen Roger Blandford får dela det svenska Crafoordpriset i astronomi för sin forskning om roterande svarta hål. Matematikpriset går till ryss-amerikanen Jakov Eliashberg för hans arbeten inom modern geometri, som också har nära kopplingar till fysiken.

Än en gång upptäcks Srinivasa Ramanujans matematiska insikter som kom nästan hundra år före sin tid.