Nationalekonomi

Man hör ofta påståenden om att de ekonomiska klyftorna i världen ökar. Men stämmer det verkligen? Nya data utmanar den sedvanliga bilden. Världsbanken rapporterade nyligen…

Nästan 3 procent av barnen i Sverige lever i familjer som har svårt att betala det nödvändigaste. Merparten av dem har utländsk bakgrund.

I länder med stora inkomstskillnader tenderar både rikedom och fattigdom att gå i arv från generation till generation. Detta samband brukar kallas för Gatsby-kurvan – och fenomenet finns nu även belagt i Sverige.

I flera områden inom EU ser vi att de nationella frågorna tar allt mer plats. Ett exempel är flyktingpolitiken.

Social förmåga betalar sig allt bättre för män i arbetslivet, medan intelligens inte längre efterfrågas lika mycket. Män som är initiativrika och stresståliga får allt…

Skillnaderna mellan fattiga och rika kvinnors hälsa har ökat i Sverige.

Debatten om att vetenskapliga studier inte klarar att upprepas har nu nått nationalekonomin. En ny genomgång underkänner drygt hälften av de granskade studierna.

 På 1930-talet infördes fri vård av spädbarn i vissa delar av Sverige. Nu har effekterna utvärderats i en ny studie. Resultatet förvånar forskarna.

De ekonomiska klyftorna i Sverige har blivit rekordstora. Det beror sannolikt på kraftigt ökade kapitalvinster.

De flesta höginkomsttagare är män, men andelen kvinnor har ökat kraftigt sedan 1970-talet.