Riksantikvarieämbetet

I mer än hundra år har arkeologer över hela världen gäckats av frågan varför vissa människor begravts på mage i stället för på rygg.

Nu ska Riksantikvarieämbetet få förstärkning i sin runforskning. Det är Riksbankens Jubileumsfond och Kungl. Vitterhetsakademien som satsar på två tjänster.

Kerstin Lidén vet knappt själv om hon är humanist eller naturvetare - hon är arkeolog.

Arkeologer från Riksantikvarieämbetet har hittat drygt 470 silvermynt vid en utgrävning av en 2 000 år gammal grav strax utanför Sigtuna i Uppland.

Georadar och magnetometer har tidigare använts inom arkeologin men de senaste åren har tekniken förbättrats.

Riksantikvarieämbetet låter tillsammans med tidningen Gringo figuren Vik-Inga Muhamed symbolisera vikingen - som kvinna och invandrare: "Våra hjälmar hade för det mesta inga horn och vi såg inte ut

Manteln hittades i en torvmosse i Gerum i Västergötland på 1920-talet. Den är oval, vävd i ull, 2 x 2,5 meter stor och bars sannolikt dubbelvikt.

Att människor bearbetar sina tänder genom att fila eller färga dem har man tidigare funnit exempel på i Asien, Amerika och Australien. Detta bruk visar sig nu ha förekommit även i Sverige.

Bo Knarrström, arkeolog vid Riksantikvarieämbetet, är specialist på slagfältsarkeologi.

Agenda kulturarv är ett projekt som initierades av Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna och länsmuseerna 2001.

Den traditionella gränsen mellan bronsålder och järnålder i Grekland sätts vanligtvis till omkring 1000 f.Kr., medan järnålderns början i Sverige dateras till omkring 500 f.Kr.

Den vackra dörren i Rogslösa kyrka i Östergötland har nu kunnat dateras med en så kallad icke-destruktiv dendrokronologisk undersökning. Rogslösadörren är känd för sitt järnsmide.