Rymden

Kometen Temple 1 träffades i somras av en projektil från rymdsonden Deep Impact. Följden blev att en del av kometens materia slungades ut i rymden.

Det tunga svarta hålet upptäcktes när astronomer studerade ett tjugotal kvasarer med hjälp av världens största teleskop i Chile och rymdteleskopet Hubble.

Jorden omges på hög höjd av elektriskt laddad gas, så kallad plasma, som mest består av elektroner och protoner. Plasmat uppför sig som vätska, fast betydligt mer komplicerat.

Den lilla månen kretsar kring sin planet i den yttersta av Saturnus stora ringar, den så kallade A-ringen.

Stjärnorna och alla andra himlakroppar som vi sedan urminnes tider har spanat mot i natten utgör ynka fyra procent av universums hela materieinnehåll.

Där landhöjningen är som störst i Sverige, mellan Skellefteå och Piteå, reser sig marken med 1 centimeter om året. I sydligaste Skåne sjunker tvärtom landet med 1 millimeter årligen.

Ett maskhål är en hypotetisk tunnel genom rumtiden. Liksom den gång som masken kan göra genom ett äpple kan de fysikaliska maskhålen erbjuda en genväg genom rymden och tiden.

Men nya bilder i infrarött ljus, det vill säga med längre våglängd än synligt ljus, kan skåda igenom de mörka rymdmolnen.

Jorden är den blå planeten, där vattnet flödar och liv kan frodas. Över 70 procent av ytan täcks av hav.

Först skapades vatten. Det var bland det första som hände när solsystemet skulle till att uppstå i ett gasmoln någonstans i den väldiga Vintergatan.

Den här historien börjar för fyrtio år sedan i det tidiga 1960-talet.

Den materia som under den första miljondels sekunden efter big bang fyllde världsalltet var inte gas utan en mycket het vätska.

Stjärnan innehåller minimala mängder järn, 200 000 gånger mindre än vår sol. Det är ett tecken på att stjärnan är mycket gammal.