Annons

stjärnor

En liten röd dvärgstjärna uppvisar ett överraskande stormigt liv, upptäckte nyligen amerikanska astronomer som studerade en välkänd stjärna cirka 35 ljusår från oss. Den väger bara en tiondel av solens massa, och är så liten och sval att den är på gränsen mellan vad som kallas en stjärna (som lyser för de bränner väte inuti) och en brun dvärg (som inte gör det). Vår sol är egentligen en ganska lugn och fredlig stjärna som bara då och då stormar kraftigt och då stör den både satellitkommunikation och elnät på jorden. Men den röda dvärgen skiljer sig från solen på flera sätt. Den snurrar ett...
De äldsta stjärnorna i vår galax Vintergatan finns nära galaxens centrum, men är äldre än Vintergatan. Förmodligen bildades de när universum bara var 300 miljoner år gammalt, varefter Vintergatan senare formades runt omkring dem. – Det är just i centrum av vår galax, där det var tillräckligt tätt, som de äldsta stjärnorna kunde bildas, säger en av forskarna bakom upptäckten, Louise Howes. Observationerna gjorde hon med ett teleskop i Australien, men numera är hon postdok vid Lunds universitet. – Det svåraste var att se igenom allt stoft som ligger mellan oss och Vintergatans centrum. Ju...
Den bläcksvarta nebulosan ligger 600 ljusår bort från oss i Södra korsets stjärnbild och är synlig med blotta ögat på den södra stjärnhimlen. Den är känd sedan urminnes tider och har avbildats på flaggor från bland annat Australien, Nya Zeeland, Papua Nya Guinea, Samoa och Brasilien. Kolsäcken, eller Kolsäcksnebulosan, är som andra nebulosor ett kolossalt rymdmoln som består av stoft och gas. Men till skillnad från de andra nebulosorna är Kolsäckens vatten- och kvävemolekyler, liksom kolväten och andra enkla organiska molekyler, täckta med ett så tjockt lager av stoft att de skymmer nästan...
Vi vet att fluor bildas i kärnprocesser inuti åldrande stjärnor av samma typ som vår sol. Frågan är om denna process räcker till för att förklara halten av fluor eller om en ytterligare, mer dramatisk fluorproducent behövs. Astronomer har, baserat på teoretiska beräkningar, föreslagit att neutriner under supernovaexplosioner kan bilda stora mängder fluor vid kollisioner med atomkärnan hos grundämnet neon. Hur mycket fluor finns det då i rymden? Ett par amerikanska astronomer har nyligen studerat över 50 stjärnor som innehåller den giftiga gasen vätefluorid. Att andas in den på jorden kan få...
I en kvarts sekel har nu rymdteleskopet försett forskare och oss alla med unika bilder av vår kosmiska omgivning. Jubileet firas med en bild av stjärnhopen Westerlund 2 som ligger i stjärnbilden Kölen på södra stjärnhimlen. Den stora hopen i vitt i bildens centrum består av närmast 3 000 stjärnor. Den upptäcktes på 1960-talet av den svenska astronomen Bengt Westerlund med Uppsala universitets teleskop på Mount Stromlo i Australien. I stjärnhopens centrum trängs de unga stjärnorna som hör till Vintergatans hetaste, ljusaste och tyngsta. De formar det bråkiga landskapet omkring med sin extremt...
Det krävdes observationer med mycket känsliga teleskop för att analysera resterna efter det man länge trott var ett ganska vanligt stjärnutbrott, en nova, för drygt 340 år sedan. Novan flammade upp den 25 juli 1670, inför ögonen på många av dåtidens astronomer, med Jan Hevelius i Danzig som en av de mest namnkunniga. Men det skulle dröja till 1980-talet innan astronomerna upptäckte spåren efter utbrottet, i form av ett tunt gas- och stoftmoln. Spåren var dock alltför svaga för att kunna undersökas närmare med dåtidens teknik. Nu, efter ytterligare nästan 50 år, har en grupp astronomer i...