stjärnor

Stora stjärnor stör de mindre

Unga stjärnhopar är ovanliga i Vintergatan, men de som finns ger en intressant möjlighet att studera hur stjärnor och stjärnsystem bildas och utvecklas. På bilden från rymdteleskopet Hubble ser vi en stjärnhop i stjärnbilden Kölen, som bedöms vara mellan en och två miljoner år gammal. Stjärnorna i hopen är alla ungefär lika gamla, men de varierar kraftigt i storlek. Nära mitten finns minst 30 riktigt jättelika stjärnor, vars kraftiga stjärnvindar påverkar omgivningen. Astronomer som har studerat hopen har kommit fram till att detta tycks göra stor skillnad för möjligheten att planetsystem ska...

Ny bild av Vintergatan från 2018, baserad på mätningar från satelliten Gaia.

Vintergatans karta uppdateras

Det här är inte ett fotografi, utan en karta över det uppmätta ljuset från 1,7 miljarder stjärnor. Det är det största och mest noggranna kartläggningsprojektet för Vintergatan, med svenska forskare i flera nyckelroller. Kartan bygger på den nya uppsättning data som nu har gjorts tillgänglig från Gaia-projektet. Många astronomer har ivrigt väntat på data från den nya Gaia-katalogen. Utöver ljusmätningar innehåller den positioner, rörelser och avstånd för en miljard av de stjärnor som har studerats. Det kan jämföras med två miljoner, i den första kartan som släpptes 2016. Nu har forskarna...

Ljusa fläckar och stråk, som är galaxer, dominerar bilden. I mitten finns en prick med en röd ring runt. Här syntes stjärnan.

På rymdens horisont syns en blå jätte

Med hjälp av en sorts naturligt teleskop har forskare från USA och Spanien upptäckt en stjärna som ligger hela nio miljarder ljusår från jorden. Stjärnan har fått smeknamnet Icarus och är en så kallad blå superjätte. För att få syn på stjärnan har forskarna utnyttjat rymdens krökning. Gravitationen får rymden att ändra form, så att ljusstrålar böjs. Ansamlingar av massa kan på så sätt fungera som en lins. Mellan jorden och Icarus hemgalax ligger en stjärnhop som fungerar som en sådan gravitationslins och förstärker ljuset från Icarus. Men det räcker ändå inte för att enskilda stjärnor ska...

Första kartan över vindarna på Antares

Antares är en röd superjättestjärna i Skorpionens stjärnbild, som förväntas explodera som en supernova. Ingen vet när det kommer att ske. Vad som egentligen händer i en stjärna innan den exploderar är fortfarande en gåta. Nu har tre astronomer i Chile och Tyskland tagit ett nytt steg mot att förstå den här typen av stjärnor, genom att kartlägga rörelser i Antares atmosfär . Astronomerna har observerat stjärnan med hjälp av flera instrument vid det europeiska observatoriet i Chile, ESO. Utifrån bilderna har de lyckats urskilja grova detaljer på stjärnans yta. Genom att analysera ljusspektrumet...

En flimrande stjärna gäckar astronomer

Stjärnan, även kallad Tabbys stjärna efter astronomen Tabetha Boyajian från Yale university, ligger ungefär 1 480 ljusår bort i stjärnbilden Cygnus och är en ganska vanlig stjärna på vår himmel. Men dess ljusstyrka ändrade sig ett dussintal gånger under tre månader, som om oregelbundet formade föremål passerade framför stjärnan och tillfälligt blockerade den observerade strålningen. En något science fiction-artad idé var att stjärnan kanske omringas av ett stort skal, kallat Dysons sfär. Fysikern Freeman Dyson tänkte sig att framtida civilisationer i behov av energi måste hitta ett sätt att...

Astronomer grubblar över kosmisk bubbla

I själva verket är denna såpbubbla ett moln av gas och stoft som belyses inifrån av ett starkt stjärnljus. Bubbelnebulosan, också känd som NGC 7635, ligger 8 000 ljusår från oss i stjärnbilden Cassiopeja. Den upptäcktes 1787 av den brittiske astronomen William Herschel och det är inte första gången den avbildas av rymdteleskopet. Men det är först nu som hela bubblan hamnar på bild, sammansatt som en mosaik av mindre foton. Det är stjärnstrålningen som får den interstellära gasen i nebulosan att forma den nästan helt perfekta sfären. Stjärnan, SAO 20575, syns till vänster om centrum. Den är 10...

Unik upptäckt av en vit dvärg

Nyligen upptäcktes en ovanlig stjärna, en så kallad vit dvärg, som har en atmosfär bestående av nästan bara syre. Vita dvärgar bildas i slutskedet av en liten stjärnas liv. De är ungefär av jordens storlek, men väger lika mycket som vår sol. De flesta stjärnorna i universum bränner väte till helium via kärnfusion djupt inne i sina kärnor. Det skapar ljus men även det termiska tryck som hindrar stjärnorna från att kollapsa under sin egen vikt. När kärnbränslet tar slut exploderar stjärnan, om den är tillräckligt stor, i en supernova. De mindre stjärnorna sprider i stället bara det mesta av...

Universums tyngsta stjärnor hittade

Astronomerna avslöjade nyligen fem hittills okända stjärnjättar, var och en drygt 100 gånger tyngre än solen. Tillsammans är de nu nio, med universums mest massiva stjärna R136a1 på över 250 solmassor, som upptäcktes redan för sex år sedan. Stjärnjättarna är inte bara extremt massiva, utan också extremt ljusstarka. Tillsammans överglänser de solen 30 miljoner gånger. Under sina relativt korta liv är de också extremt aktiva – massan de kastar av sig motsvarar en jordmassa i månaden. Rekordstjärnorna ligger i den unga stjärnhopen R136 som bara är några ljusår tvärsöver och ligger i...

Stad utan ljusföroreningar

Den lilla staden Moffat i södra Skottland är den första i Europa som får kalla sig ett mörk-himmel samhälle. Titeln delas ut av den internationella Dark Sky Association (IDA), en organisation som månar om att även vi, våra barn och barnbarn ska få se stjärnhimlen, som våra förfäder alltid kunnat göra. I dag blir detta allt svårare i våra samhällen där konstgjord belysning överglänser nattens stjärnljus. Det har tagit tre år att förändra gatubelysningen i Moffat för att inte skymma natthimlen. Gatlyktor och belysning i offentliga byggnader byttes ut mot LED-lampor som riktar ljuset neråt...

Liten stjärna sänder ut dödliga strålar

En liten röd dvärgstjärna uppvisar ett överraskande stormigt liv, upptäckte nyligen amerikanska astronomer som studerade en välkänd stjärna cirka 35 ljusår från oss. Den väger bara en tiondel av solens massa, och är så liten och sval att den är på gränsen mellan vad som kallas en stjärna (som lyser för de bränner väte inuti) och en brun dvärg (som inte gör det). Vår sol är egentligen en ganska lugn och fredlig stjärna som bara då och då stormar kraftigt och då stör den både satellitkommunikation och elnät på jorden. Men den röda dvärgen skiljer sig från solen på flera sätt. Den snurrar ett...

En glimt av galaxens allra äldsta stjärnor

De äldsta stjärnorna i vår galax Vintergatan finns nära galaxens centrum, men är äldre än Vintergatan. Förmodligen bildades de när universum bara var 300 miljoner år gammalt, varefter Vintergatan senare formades runt omkring dem. – Det är just i centrum av vår galax, där det var tillräckligt tätt, som de äldsta stjärnorna kunde bildas, säger en av forskarna bakom upptäckten, Louise Howes. Observationerna gjorde hon med ett teleskop i Australien, men numera är hon postdok vid Lunds universitet. – Det svåraste var att se igenom allt stoft som ligger mellan oss och Vintergatans centrum. Ju...

Nya stjärnor på väg i Kolsäcken

Den bläcksvarta nebulosan ligger 600 ljusår bort från oss i Södra korsets stjärnbild och är synlig med blotta ögat på den södra stjärnhimlen. Den är känd sedan urminnes tider och har avbildats på flaggor från bland annat Australien, Nya Zeeland, Papua Nya Guinea, Samoa och Brasilien. Kolsäcken, eller Kolsäcksnebulosan, är som andra nebulosor ett kolossalt rymdmoln som består av stoft och gas. Men till skillnad från de andra nebulosorna är Kolsäckens vatten- och kvävemolekyler, liksom kolväten och andra enkla organiska molekyler, täckta med ett så tjockt lager av stoft att de skymmer nästan...

Fluor orsakar bråk på jorden

Vi vet att fluor bildas i kärnprocesser inuti åldrande stjärnor av samma typ som vår sol. Frågan är om denna process räcker till för att förklara halten av fluor eller om en ytterligare, mer dramatisk fluorproducent behövs. Astronomer har, baserat på teoretiska beräkningar, föreslagit att neutriner under supernovaexplosioner kan bilda stora mängder fluor vid kollisioner med atomkärnan hos grundämnet neon. Hur mycket fluor finns det då i rymden? Ett par amerikanska astronomer har nyligen studerat över 50 stjärnor som innehåller den giftiga gasen vätefluorid. Att andas in den på jorden kan få...

25 år med rymdteleskopet

I en kvarts sekel har nu rymdteleskopet försett forskare och oss alla med unika bilder av vår kosmiska omgivning. Jubileet firas med en bild av stjärnhopen Westerlund 2 som ligger i stjärnbilden Kölen på södra stjärnhimlen. Den stora hopen i vitt i bildens centrum består av närmast 3 000 stjärnor. Den upptäcktes på 1960-talet av den svenska astronomen Bengt Westerlund med Uppsala universitets teleskop på Mount Stromlo i Australien. I stjärnhopens centrum trängs de unga stjärnorna som hör till Vintergatans hetaste, ljusaste och tyngsta. De formar det bråkiga landskapet omkring med sin extremt...

Sök på sajten