Stjärnor

Upptäckten av Sedna (se Avlägsen släkting ger sig till känna, F&F 4/04) har lett till nya teorier om vårt planetsystem.

Planeten lyser som en ljusstark stjärna i söder vid midnatt. Mot gryningen syns den lägre ner på himlen i nordväst. Den 13 januari står Saturnus i opposition, alltså exakt mitt emot solen.

Vid första ögonblicket ser de ut som helt vanliga galaxer.

Vi lever på en av de nio planeter som cirklar kring solen. Solen är en av omkring två hundra miljarder stjärnor i vår galax, Vintergatan.

Har universum en början? Eller har det funnits i all evighet? Olika religioner har olika svar på dessa frågor.

Galaxerna ingår i en berömd trupp känd som Stephans Quintet. I sina rörelser kommer de så nära varandra att deras gravitationskraft sliter bort material från grannarna.

Tidigare hade man trott att den interstellära rymden är tom.

Den brittiske astronomen Percy Seymour vid University of Plymouth har just kommit ut med en bok där han argumenterar för att spådomskonsten astrologi är en vetenskap.

I Skyttens stjärnbild och 17 000 ljusår bort ligger en planet som har givit sig till känna genom en så kallad kosmisk mikrolins.

Under en lönn någonstans på Uppsala gamla kyrkogård finns en liten namnlös grav utan sten. Det som ligger begravt är blott och bart en skalle.

Ett tysk-italienskt team av forskare har återskapat en av de viktiga kärnreaktionerna som får stjärnorna att lysa: den som utvinner energi genom att omvandla kol till kväve som sedan omvandlas till

De minsta och rödaste av dem, ungefär hundra stycken, existerade i universum när det var bara 800 miljoner år gammalt. Det är några av de allra tidigaste galaxer vi i dag kan se från jorden.

I ett maratonprojekt som sträcker sig över 15 år med sammanlagt tusen observationsnätter har astronomiprofessorn Birgitta Nordström kartlagt 14 000 av våra närmaste stjärnor i Vintergatan.

Den nyfunna himlakroppen är nästan lika stor som Pluto. Den går i en kraftigt elliptisk bana runt solen, där ett varv tar 10 500 år.