Hundra gånger mindre skillnad
Tågtransporter ger upphov till mindre miljö- och olycksskador än transporter på väg. Skillnaden mellan transportslagen är dock betydligt mindre än vad järnvägsförespråkarna hävdar. Den rapport från Inlandsbanan AB, som refereras i F&F 3/01 är ett exempel.
I denna rapport jämförs de ”okorrigerade marginalkostnaderna” för två alternativ av godstransporter mellan Gävle och Göteborg. I det ena fallet används lastbil, i det andra fraktas lastbilen på en särskild typ av järnvägsvagn. Med okorrigerade marginalkostnader avses den del av den kortsiktiga samhällsekonomiska kostnaden som inte täcks av skatter eller avgifter på trafiken. I rapporten hävdas att denna kostnad för tågtransporten bara utgör 3 procent av motsvarande kostnad för vägtransporten. Vägtransporten skulle alltså ha en 33 ånger högre extern kostnad än tåget!
För att komma fram till detta sensationella resultat har författarna på fyra punkter avvikit från normala samhällsekonomiska kalkylmetoder:
1. Man räknar spår- respektive vägslitaget utifrån medelvärden för hela de nationella näten i stället för de banor och vägar som nyttjas i det speciella fallet.
2. Man använder kalkylvärden för utsläpp av luftföroreningar och koldioxid som är mycket högre än de som de statliga trafikverken och Naturvårdsverket gemensamt kommit överens om.
3. Man beräknar lastbilarnas bullerkostnad utifrån genomsnittssiffror för hela vägtrafiken, inklusive distributionsfordon i stadstrafik, och bortser därigenom från att de långväga transporterna i allmänhet använder förbifarter. Tågen tvingas däremot följa banorna tvärs igenom städerna.
4. Man beräknar miljökostnaden för tågens elanvändning på basis av Vattenfalls produktionsmix trots att denna inte alls återspeglar effekten på miljön av att godset byter transportslag.
Eftersom rapporten inte redovisar alla grunddata har jag inte kunnat göra om beräkningen i dess helhet, men det kan knappast råda något tvivel om att skillnaden mellan de två transportslagen är mycket mindre än vad som påstås. När jag för några år sedan på Banverkets uppdrag studerade effekterna på konkurrensen mellan transportslagen av en internalisering av deras externa kostnader, fann jag att 60-tons lastbilar i långväga trafik hade en ”okorrigerad marginalkostnad” på 4,4 öre per ton och kilometer, medan motsvarande kostnad för vagnslasttåg var 3,5 öre. Det är en hundra gånger mindre skillnad än den uppgift som F&F okritiskt citerar!
PER KÅGESON, Fil.dr i miljösystemanalys Med anledning av Per Kågesons inlägg vill Energimyndigheten – som fattat beslut om stöd till projektet FlexiWaggon – anföra följande. År 1997 utförde Trafik och Miljö i Norr AB en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av transportkonceptet FlexiWaggon. Trafik och Miljö i Norr AB är ett företag i Umeå som tar fram samhällsekonomiska analyser, miljökonsekvensbeskrivningar och som analyserar infrastrukturfrågor med tillhörande miljöeffekter för samhället. Beräkningsmodellen grundar sig på Banverkets beräkningshandledning, BVH 106, och fungerar som en generell schablon för bedömning av de miljöeffekter som redovisas i bilaga till ansökan. Verifiering av riktigheten i beräkningarna har gjorts av Lars Hansson, forskningsledare vid Internationella Miljöinstitutet vid Lunds universitet. Beräkningar enligt denna modell ger t ex att värdet för transport med lastbil på väg i Sverige är 127,80 kronor per mil och för transport av lastbil på tåg 11,80 kronor per mil. Enligt Jan Eriksson vid Flexiwaggon AB är rapporten även presenterad för Naturvårdsverket. ANITA LARSSON; Energimyndigheten
