Koraller klarar El Niño

Men det stämmer bara i ett kort tidsperspektiv, och det beror på att det var ovanligt få El Niños mellan 1930 och 1970. Med under 1970-talet kom en återgång till normala förhållandena, inte en övergång till onormala.

El Niño är ett helt naturligt fenomen som har inträffat någorlunda regelbundet under tusentals år. En så intensiv El Niño som 1997-1998 inträffar bara en gång på hundra eller ett par hundra år.

El Niño har inget som helst samband med den ökande mängden växthusgaser i atmosfären. Om korallerna inte klarade effekterna av en ovanligt intensiv El Niño, skulle de vara utrotade för länge sedan. Flera studier visar att blekning är ett sätt för korallerna att klara stress, och inte detsamma som koralldöd.

Att en ökning av världsmedeltemperaturen med 0,6 grader på hundra år är hundra gånger snabbare än naturliga variationer, som författarna verka tro, står i strid med de flesta temperaturrekonstruktioner.

Sedan har jag en fråga också: Har alla nu levande korallarter utvecklats efter den senaste nedisningen, eller överlevde några arter temperatursvängningarna före, under och vid slutet av den?

LARS KAMÉL

Svar: I artikeln i F&F vill vi ge en nyanserad bild av de komplexa problem som har drabbat korallreven efter blekningsepisoden 1997/1998. Invändningarna mot artikeln understryker hur svårfångat problemet är.

Självfallet är El Niño ett naturligt fenomen som inträffar någorlunda regelbundet. Jag har svårt att se att vi hävdar något annat i artikeln. Vårt påstående om att El Niños har blivit vanligare har med tidsskalan att göra. Vi har främst varit intresserade av perioden under vilken atmosfärens halter av växthusgaser har ökat pga mänsklig aktivitet.

Enligt forskare på Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet var 1900-talet exceptionellt. Förra seklet var den globala medeltemperaturen 0,6 grader högre än vad den varit på tusen år. Antalet El Niños var något fler och de var kraftigare i synnerhet 1982/83 och 1997/98. Att halten av växthusgaser har ökat bedöms av större delen av forskarvärlden som den mest rimliga förklaring till temperaturstegringen. Men på vetenskapliga grunder är det svårt att utsäga om det finns ett samband mellan förhöjd global medeltemperatur orsakad av ökad mängd växthusgaser och kraftigare El Niños. Det kan också handla om helt skilda företeelser.

Vid diskussioner om korallrevens känslighet kan det vara vettigt att betrakta problemet ur båda perspektiven. Om en kraftig El Niño sammanfaller med en period av exceptionellt hög medeltemperaturer kan man förvänta att flertalet korallrev kommer fara illa eftersom koraller onekligen reagerar på stora temperaturväxlingar. Men korallreven kommer med all sannolikhet att överleva människan. Och korallrev med befintliga arter fanns innan och under den senaste nedisningen då vattnet var tillräckligt varmt kring ekvatorn. De har funnits i årmiljoner och kommer att fortsätta att existera i årmiljoner med eller utan växthusgaser eller El Niños. Att de fortfarande existerar trots tidigare globala temperaturväxlingar visar att det finns en anpassningsförmåga på lång sikt. Lokalt och under de senaste åren har dock koralldöden lett till att hela rev har dött och förstörts vilket är mycket allvarligt inte minst om det finns människor som är beroende av revet som inkomst- och födokälla.

Det är rätt att korallblekning och koralldöd inte är samma sak. Korallblekning är ett naturligt tecken på stress då koralldjuret gör sig av med de symbiotiska algerna. Det som var unikt 1997/98 var att plötsligt blev koraller världen över kritvita. Det som sedan följde var att flertalet av de stressade korallerna dog, vilket förvärrade situationen. Att även tusenåriga koraller dog innebär att det rådde mycket ovanliga förhållanden i havet under 1997/98.

MARCUS ÖHMAN, Fil.dr i biologi