Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

Två härskare i 1700-talets Japan

Den världsliga kejsaren är generalissimus för armén för Thunberg.
Publicerad

En bagatell i Thunbergartikeln: det var shogunen som den holländska ambassadören fick audiens hos i Edo. Kejsaren levde ju i Kyoto. Sannolikt var också den livsmedikus som Carl Peter Thunberg träffade i Edo shogunens.

Svar: Carl Peter Thunberg talar i sin dagbok om Japans två huvudstäder. I den ena finns den andlige kejsaren, Dairi, som han benämner ”landets forne regent, numera endast i kyrkosaker maktägande påve”. I den andra huvudstaden finns den världslige kejsaren, Kubo, som han beskriver ”såsom generalissimus för armén, hade ryckt till sig högsta makten”. Thunberg kallar således bägge härskarna för kejsare och nämner inte ordet shogun i sin dagbok.

– Jag har valt att använda Thunbergs eget ordval. Uppenbarligen måste japanerna i Thunbergs omgivning ha använt benämningarna Dairi och Kubo och Thunberg har gjort sin egen språköversättning, säger Annika Silander Hökerberg, som skrev artikeln om Thunberg.

Professor Bo Gyllensvärd, tidigare chef för Östasiatiska museet, bekräftar att shogunen innehade den politiska makten. Den andlige kejsaren satt i sitt palats i Kyoto och tog inte emot främmande besök.

Professor Gunilla Lindberg-Wada, vid Institutionen för orientaliska språk, Stockholms universitet, berättar att det japanska ordet shogun betyder ”generalissimus för armén”. Thunbergs språköversättning var alltså korrekt.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor