Det dynamiska istäcket

Fråga:

Hur såg det ut på Nordkalotten under istiden? Hela kalotten var väl täckt av inlandsis?
Anders Kloo,Trollhättan

Svar:

Vår bild av istiderna har med tiden blivit alltmer komplicerad. Den senaste i raden inleddes för ungefär 115 000 år sedan. Bland dagens forskare är den allmänna meningen att denna istid var uppdelad i tre skilda faser, mellan vilka nedisningen avbröts. För cirka 100 000 år sedan inträffade den första s k interstadialen, då nästan hela istäcket smälte bort. Den andra inträffade någon gång för 70 000-80 000 år sedan. Under den tredje och senaste fasen av istiden nådde istäcket så långt ner på kontinenten som aldrig tidigare. Det skedde för omkring 20 000 år sedan. Men under en period strax innan, kanske 40 000 till 21 000 år från nutid, krympte inlandsisen något så att isfritt land fanns längs kusten på dess västra sida, från Skåne i söder, längs Norges kuster upp till Kolahalvön. Det finns faktiskt tecken som tyder på att även större delar av Norge kan ha blivit isfria då. I dessa isfria områden, liksom i hela Skandinavien under interstadialerna, kan växter och djur ha levat. Med undantag av den s k Varggrottan i finska Österbotten, där människor kan ha bott för cirka 70 000 år sedan, är dock inga sådana spår efter människor funna. Nordkalotten var täckt av is under alla tre nedisningsfaserna. Isen försvann därifrån successivt för cirka 15 000 till 8 500 år sedan. Denna senaste inlandsis var i stora områden i norr kallbottnad, det vill säga fastfrusen vid sitt underlag. Där kunde den inte erodera underlaget, varför man finner gott om bevarade avlagringar från äldre nedisningar och isfria skeden.