Chandra har hittat spöklika tomrum
Röntgenteleskopet Chandra har upptäckt enorma mörka hålrum i en av våra närmaste galaxhopar, Abell 2597. Den ligger en miljard ljusår bort och består av flera hundra galaxer.
De spöklikt tomma hålrummen är stora som hela galaxer och breder ut sig i den mycket heta och magnetiska gas som finns mellan galaxhopens galaxer. Hålrummen ger sig till känna genom att de knappt ger ifrån sig någon strålning, vare sig röntgen- eller radiovågor.
– Detta är helt klart en av de intressantaste upptäckter som Chandra har gjort. För att kunna se de här hålrummen måste teleskopet ha bra synskärpa, och Chandra har bättre synskärpa än något annat röntgenteleskop, säger Claes-Ingvar Björnsson som är astronom vid Stockholms universitet.
Astronomerna tror att de kosmiska bubblorna är en relik av en s k radiokälla i galaxhopens centrum. En gång i tiden har det funnits ett aktivt och hungrigt supermassivt svart hål där, som i rasande fart har slukat allt som kommit i dess väg. När materien snurrar in i det svarta hålet avger detta intensiv strålning. Samtidigt skjuts en flod av laddade partiklar bort från det svarta hålet i hastigheter nära ljusets. Och det är resterna av en sådan stormflod som Chandra nu ser. Kvar är enormt stora bubblor, innehållande magnetiska fält och laddade partiklar som har förlorat sin energi och därför inte ger ifrån sig så mycket strålning. Bubblorna hålls samman av trycket från den omkringliggande heta gasen som breder ut sig mellan galaxerna.
– Bubblorna är lättare än det kringliggande mediet och rör sig ut från galaxhopens centrum. Det är samma fenomen som får luftbubblor att stiga upp i badkaret, säger Claes-Ingvar Björnsson.
Bubblorna kan ha en viktig funktion i galaxhopar som Abell 2597. Astronomerna misstänker att de transporterar magnetfält från galaxhopens innersta ut i den heta gas som hopens hundratals galaxer är inbäddade i. Det kan förklara två saker som forskarna länge har grunnat över: hur den intergalaktiska gasen i galaxhopar kan vara flera miljoner grader het och varför den är så magnetisk.
Nyheten presenterades vid Amerikanska astronomiska förbundets möte i Washington DC i början av året.
