Är UVA skadligt?

I den intressanta notisen skriver signaturen HB, ”att den (mätaren) inte bara mäter UVB, som man blir röd av, utan även UVA som är betydligt farligare, eftersom den kan leda till cancer”.

Eftersom stratosfärens ozonskikt nästan inte alls absorberar någon UVA-strålning med våglängd 315-400 nanometer, skulle vi enligt artikelförfattaren leva i en miljö med mycket stor cancerrisk. Antingen handlar det om ett tryckfel, eller – i värsta fall – är det fråga om en feluppfattning.

Den biologiskt farliga UVB-strålningen absorberas av stratosfärens ozonskikt inom våglängdsområdet 240-300 nanometer. Därför passerar bara en mindre del av UVB-strålningen i våglängdsintervallet 300-315 nanometer genom ozonskiktet. Genom att UVA-strålningen börjar vid 315 nanometer, är det således inte så mycket UVB-strålning som når jordytan. Detta förutsätter dock ett intakt ozonskikt i stratosfären, vilket som bekant kan äventyras av utsläpp av bl a klorföreningar och kväveoxider, som bryter ner ozon. Därmed ökar UVB-strålningen och därmed ökar också risken för olika typer av biologiska skador.

Även om överdrivet solande kan medföra risk för skador på DNA, vore det bra om det här blev tillrättalagt, så att läsarna inte förleds att tro att den vanliga UVA-strålningen generellt skulle vara cancerframkallande.

Torbjörn Klittervall
Energi- och miljörådgivare, Lund

Svar:

Formuleringen ”Det unika med sensorn, som vi döpt till SunSitive, är att den inte bara mäter UVB, som man blir röd av, utan även UVA som är betydligt farligare eftersom den kan leda till cancer” är inte helt lyckad, men indikerar den ökade oron för UVA man nu börjar bli medveten om.

UV-strålning påverkar oss människor på flera sätt, både positivt och negativt. Ogynnsamt är bl a att vi kan få hudcancer, där de vanligaste är basalcellscancer, skivepitelcancer och den dödliga formen malignt melanom. När det gäller skivepitelcancer ligger det cancerframkallande spektrumet nära det spektrum som gör oss röda, dvs det är huvudsakligen kortvågig UVB- strålning (280-300 nm) som påverkar oss mest.

För den dödliga sjukdomen malignt melanom misstänker man att UVA spelar en större roll än vad man tidigare trott. Många undersökningar har visat en ökad risk för malignt melanom efter solariesolande, där ju huvudsakligen UVA används (Westerdahl, Ingvar, Måsbäck et al, 2000). Detta är ett av de bästa indicierna vi har på att UVA kan orsaka malignt melanom. För basalcellscancer är osäkerheten ännu större, men troligtvis gäller samma våglängder som för malignt melanom.

Slutsatsen av detta är dock att vi faktiskt lever i en miljö med cancerrisk pga exponering för solljus. Och att denna risk är större än vad som var känt för bara något år sedan.

Jan Wipenmyr
Ansvarig för forskningsinstitutet Imegos utveckling av optiska sensorer