Glödande klot går egen väg

Akta er för sommarens klotblixtar. När åskan hänger i luften kan det bildas glödande klot stora som fotbollar. De rör sig spöklikt långsamt någon meter över marken och kan gå rakt genom fönster för att sedan försvinna i en smäll.

Dessbättre är klotblixtar inte så vanligt förekommande, men de gäckar fortfarande fysiker som försöker förstå hur de kan uppstå. Redan 1854 skrev en fransk fysiker, Francois Arago: ”Klotblixtar är ett av de mest svårförklarade fenomenen av i dag”.

– Vad vi inte förstår är varifrån klotblixtens energi kommer och hur den med egen innesluten energi kan lysa så länge, säger Viktor Scuka, professor emeritus vid Högspänningslaboratoriet, Uppsala universitet.

Han har själv sett en klotblixt när blixten slog ner i en järnspira högst uppe på ett hus.

– Jag såg klotblixten avlägsna sig från spiran och slå ner i marken i en båge. Det varade i flera tiotal sekunder, säger han.

I den vetenskapliga litteraturen finns 10 000 rapporter om klotblixtar dokumenterade, och allt sedan Benjamin Franklins dagar för 200 år sedan har teorierna varit många. Nobelpristagaren Peter Kapitza föreslog att klotblixtarna består av elektromagnetiska vågor. Andra teorier går ut på att antingen kärnreaktioner eller antimateria skulle vara inblandade. Men i dag är forskarna säkra på att förklaringarna är mer jordnära.

Klotblixtarna dyker bara upp vid åskväder. Starka elektriska fält uppstår vid blixturladdningar och kan sätta fart på vinden så att den börjar rotera i en virvel. Där kan het plasma uppstå och ett glödande klot bildas.

I aprilnumret av den brittiska tidskriften Physics World har den nyzeeländske kemisten John Abrahamson utvecklat en teori som han presenterade i Nature för två år sedan. Han menar att när blixten slår ner är temperaturen så hög att kol i marken oxiderar små nanopartiklar av kisel i atmosfären – och då blir kislet självlysande.

Han har nu visat hur samma process kan förklara varför klotblixtar gärna uppstår i flygplan. Dessa flyger ibland genom laddade åskmoln vilket kan orsaka oxidation av aluminium och andra metallpartiklar i flygplansskrovet.

Det finns ett flertal observationer av hur klotblixtar har tagit sig in i flygplan. År 1984 fick ett ryskt passagerarplan oväntat besök av en klotblixt stor som en tennisboll. Den dök upp rakt framför piloterna i cockpit och vandrade därefter långsamt bakåt över de förvånade passagerarnas huvuden för att sedan försvinna i aktern.