Allt-i-ett-IT som kom av sig

I nya elektroniska apparater blandas innehållet. Men vad vi vill ha?

Teknik

Text Håkan Borgström

Publicerad 2002-10-01

Det har länge talats om att avregleringen av telemarknaderna och utvecklingen av ny teknik har fört ihop Internet med telekommunikation och etermedier till en ny skön värld. Denna sammanslagning brukar kallas konvergens. Inom begreppet ryms såväl medie- som apparatkonvergens. Exempel på mediekonvergens är att dagstidningar inte längre är gjorda bara av papper utan också kan läsas och höras på Internet. Apparatkonvergens är när mobiltelefonen inte bara är till för att samtala i, utan även kan användas för att läsa vägbeskrivningar, skicka musik och fotografera. Och att vi kan lyssna på radio via Internet och läsa webbsidor i TV-apparaten.- Den enklaste typen av konvergens handlar om att de flesta medier håller på att digitaliseras, vilket innebär att de också kan distribueras på samma sätt, säger Nils Enlund, professor i medieteknik och grafisk produktion vid Kungl Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm.Det blir således allt svårare att avgöra vad som är en tidning eller telefon och vad som är radio eller TV, när alla producenter skapar samma slags tjänster.- När sedan apparaterna anpassas för att ta emot allt detta, skiljer det inte heller mycket mellan olika apparater, säger Nils Enlund.Men han tror ändå att vi människor kommer vilja ha en utrustning för var sak, och det beror på att vi använder skilda apparater i olika sociala situationer.- När jag kommer hem från arbetet och vill pusta ut sätter jag mig inte framför datorn och tittar på en fotbollsmatch. Jag vill ha en situation som förknippas med underhållning och föredrar därför TVn.För några år sedan började olika företag sälja kylskåp och mikrovågsugnar med inbyggda skärmar och Internetuppkopplingar.- Tanken var god, men vad skulle man använda dem till? Vem vill stå i köket och surfa på nätet? undrar Nils Enlund.Större utbudForskningsinstitutet SICS, Swedish Institute of Computer Science, har bl a till uppgift att bevaka teknikens frontlinjer, både nya tekniska lösningar och följderna av dem.- Vi tror att alla tjänster ska kunna presenteras på alla våra nya manicker. Jag ska alltså kunna kolla saldot på mitt bankkonto från min bärbara dator, från min mobila apparat – mobiltelefon eller handdator, från min TV osv, säger Kristina Höök, docent och forskare vid SICS. Alla dessa apparater blir alltså generella. – Inom området mobiltelefoner tror jag definitivt att operatörerna kommer att tvingas öppna utbudet av tjänster så att telefoner och telenät går att använda till många fler områden än i dag. Det går inte för en mobiltelefonoperatör att bara tillhandahålla en eller ett par specialtjänster.Hon hänvisar till att det redan nu finns apparater som, förutom att ringa telefonsamtal med, går att använda till mängder med andra saker. Den utvecklingen kommer att fortsätta, enligt Kristina Höök.- Det är en trend vi ser. Överallt öppnas exempelvis små radiobasstationer för Internet. Jag har en hemma, trådlöst får jag tillgång till en rad olika Internettjänster från köket eller var jag nu vill sitta. En annan station, med en annan operatör, finns på arbetsplatsen och åker jag in till centrum finns ytterligare en där. Alltså har jag tillgång till e-post och alla mina dokument var jag än är – oberoende av nätoperatör. Detta kommer att sprida sig, vilket skapar ett tryck underifrån mot fler oberoende tjänster och tekniker.Löften infriades inteKristina Höök arbetar med ett projekt som stöds av Vinnovas forskningsprogram om konvergens. Projektet handlar främst om personlig integritet. Framöver kommer tekniken att göra det möjligt att spåra och samla information om användare i ännu större utsträckning än i dag. När kränks vår personliga integritet? Hur kan vi bygga in skydd redan från början i gränssnittsdesign och underliggande teknik? – Eftersom vi tror att användarens tjänster kommer att följa honom eller henne genom olika apparater på nätet, så måste vi finna säkerhetslösningar som fungerar i alla dessa olika, konvergerande medier.Oavsett hur säkerheten löses är det andra som också tror att vi konsumenter måste få välja från ett stort smörgåsbord av tjänster, oavsett operatör eller leverantör. Anna Hrdlicka, forskare vid Institutet för framtidsstudier, har i ett pågående projekt studerat utvecklingen av s k smarta hem. Vad har hänt med alla utlovade tjänster, som att beställa hem filmer när vi vill ha dem eller reglera bostadens värme på distans? I projektet IT och bostäder – vision eller verklighet? konstaterar hon att många av de löften och förhoppningar om smarta hem som målades upp för några år sedan inte har infriats. – Det beror främst på att utvecklingen har styrts av vad man kunnat åstadkomma med teknik, inte vad vi som konsumenter efterfrågar. Många av de tjänster som presenteras känns sökta, dvs konsumenterna upplever inte att de är i behov av dem, säger hon. En annan förklaring är just ofriheten. Både konsumenter och tjänsteleverantörer vill inte vara hänvisade till endast ett kabel- eller satellitbolag som har sorterat fram vilka tjänster som ska erbjudas hemmen – de vill kunna välja själva. – Man vill ha en oberoende plattform, vilket skulle vara bra både för konkurrensen och för konsumenterna. Många har lärt sig av vådan av att knyta upp sig till långa avtal med kabel- och satellitbolag. TVn är oöverträffadAnna Hrdlicka tror att de smarta hemmen kommer att komma, men att det dröjer innan teknik och tjänster jämkats samman. Återigen handlar det om att tjänsteföretag, tele- och Internetoperatörer måste förstå hur man ska få fram tjänster som upplevs som nyttiga, är efterfrågade och som någon vill betala för.Just detta kanske en annan pågående studie kan ge några svar på. Projektet handlar om användning av teknik i hushåll och utförs av professor Kajsa Ellegård vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. – Projektet ska bl a belysa vem man är tillsammans med när en ny teknik används, vem man kommunicerar med genom tekniken, vad tekniken används till, vilka aktiviteter som möjliggörs eller underlättas, turordningen i användningen bland hushållets olika medlemmar och om några hushållsmedlemmar inte alls använder tekniken.Dessa saker finns det förvånansvärt litet uppgifter om i dag. Kajsa Ellegård påpekar att en så vardaglig sak som vår vanliga fasta telefon faktiskt först användes för överföring av musik till hemmen, sedan i affärssyfte för att till slut övergå till att få en mer social funktion. Liknande övergångar kan mycket väl tänkas i dagens och framtida produkter – men det gäller att se behoven tidigt.- Om jag redan nu ska sia, så tror jag att vi i ett kort- och medellångt perspektiv kommer att få en expansion av de tjänster och informationskanaler som redan finns. TVn är här oöverträffad på många sätt. Vi tillbringar faktiskt i genomsnitt hela två timmar per dygn framför TVn.Även om många hushåll i dag skaffar flera olika mobiltelefoner tror hon att vi på lång sikt inte kommer att vilja ha många apparater i hemmen, eftersom kostnaden kommer att avskräcka. Dock inte priset för utrustningen i sig, utan för abonnemangen och användningen.- Genom att vi har färre apparater får vi också större kontroll över kostnaderna.

Sammandrag av några projekt från VINNOVAS konvergensutlysning hösten 2001

Forskningsprogram vid CITISEN. Konvergens – Marknader och regleringar
Chalmers tekniska högskola AB, Innovationsteknik, Projektledare: Erik Bohlin
Startdatum – Slutdatum: 2002-01-01 – 2004-12-31
Sömlös mobilitet
CIC (Handelshögskolan i Stockholm)
Bertil Thorngren
SAITS (Integritet)
Utförare SICS
Projektledare Kristina Höök
Projektplan för ”Konvergens i hushållet”
Tema T LiU
Projektledare Kajsa Ellegård
MUTEIS
Internationella Handelshögskolan i Jönköping
Börje Johansson

Forskningsprogram vid CITISEN. Konvergens – Marknader och regleringar

Projektsammanfattning:
Forskningsprogrammet syftar till att utveckla en oberoende resursmiljö för utbyte av forskningsbaserade perspektiv på konvergensens reglerings- och marknadsmässiga implikationer. Programmet skall etablera en mötesplats för professionellt utbyte i konvergensens problematik, delta i svensk och europeisk opinionsbildning med en forskningsbaserad grund, samt bidra med egna forskningsresultat. Programsatsningen konstituerar en intressentgrupp bestående av för satsningen centrala intressentgrupper – reglerare, användare, industri och forskning. Programmet innefattar ett antal konkreta forskningsprojekt med inriktning mot mobilt Internet. Programmet kommer producera ett antal olika sorters rapporter: forskningsrapporter, remissyttranden, konferensuppsatser, ”position papers”, debattartiklar, ansökningar (inom ramprogrammet, nationellt), mm. Förutom spridning av resultat till referensgruppen och sammanhängande organisationer, skall spridning till andra intressenter bedrivas på ett systematiskt sätt. Programmet skall även medverka till att forskarkontakter inom Sverige realiseras inom satsningens område genom seminarier, resultatutbyte och diskussioner om framtida forskning. Programmet skall även spridas internationellt genom forskarsamfund och praktikersammanslutningar.

Sömlös mobilitet
CIC:s inriktning på användning och mobilitet, pekar på betydelsen av att användare kan få valfrihet mellan olika lösningar oberoende av operatör, leverantör och land inför den konvergens mellan media som nu är aktuell också vad gäller mobilkommunikation.

Visionen bakom den s.k. tredje generationen mobilsystem (UMTS) var att denna typ av ”sömlöshet” framöver skulle komma att gälla i hela världen, inkl. USA och Japan. Samt avse inte enbart rösttelefoni, utan också skulle göra det möjligt att fritt överföra också text (mail), datafiler samt bilder /video oavsett operatör och leverantör. Denna vision har visat sig svår att förverkliga, bl.a. därför att auktioner och regleringsåtgärder kommit att kraftigt försena storskalig utbyggnad. Till bilden hör att en ”uppstickande” lösning, vilken bygger på en standard (801.11) som redan är i allmänt bruk inom många kontor, nu snabbt börjar bli också publikt tillgänglig på flygplatser och hotell etc.

Forskningsfrågan:
Hur kan fördelarna med WLANs (tokala trådlösa nät med hög kapacitet) bäst kombineras med mobilsystemens fördelar vad gäller yttäckning? Av betydelse från användarsynpunkt – men i också från ett operatörs- och leverantörs perspektiv. Projektet avser att med nära samverkan med forskare i USA och Japan, söka svar på hur denna fråga lösts i länder med skilda utgångslägen.

SAITS (Integritet)

Påverkan och effekter
En viktig avsikt med projektet är att dess resultat skall påverka det beslutsfattande i samhället som berör frågor kring personlig integritet. Detta ställer krav på vilka samhällsaktörer projektet kommer att samverka med, hur projektgruppens kompetens bäst kan nyttiggöras, och hur insikter kommuniceras till resten av samhället. Projektet kommer att sträva efter att etablera goda kontakter med viktiga samhällsaktörer, och att sprida information på ett sätt som tydliggör såväl problemställningar som möjliga vägar att hantera dessa problem. Se vidare under rubriken ”Intressenter” nedan.

Resultat
Projektet har en analytisk och kompetensuppbyggande karaktär. Resultaten av projekten materialiseras såväl i form av dokumentation av de insikter, erfarenheter och behov som berör samhälleliga aspekter på personlig integritet, som i kompetens vilken kommer samhället till nytta på kort och lång sikt.

En typ av materiellt bidrag som projektet kommer att leverera är ett antal dokumenterade teknikscenarier som belyser behov, risker och möjligheter vis-à-vis personlig integritet. Dessa beskriver:

Behovsbilder och tekniska möjligheter/trender

Konsekvenser vad gäller samhälle, lagar och regleringar, och ekonomi

Möjliga lösningar, i dimensioner som teknologi, lagstiftning, normer och kultur

Dessa scenarier beskriver på ett konkret sätt problem och möjlighet både för vår nuvarande samtid, och för möjliga/troliga framtider. Vikt kommer att läggas vid tekniska områden där användningen är i sin linda, men där vi förväntar oss kvalitativt signifikanta förändringar i den nära framtiden. Exempel på sådana områden är Personal Area Networks (PAN), Machine-to-Machine communication (M2M, wireless, ”ubiquitous computing”, …), broadcasting, etc.
Av mer grundläggande karaktär är resultat angående förståelse och uppfattning av begreppet integritet som sådant. Detta kommer att belysas ur synvinklar som juridik, individuell och social uppfattning, teknologiska och metodologiska konsekvenser.
Projektet kommer, i den utsträckning tillgängliga resurser tillåter, att vara en referensresurs för utredningar eller andra beslutsprocesser. På detta sätt kan den kunskap som byggs upp i projektet komma till nytta för offentliga verksamheter som måste ta ställning till frågor som berör personlig integritet.

Projektplan för ”Konvergens i hushållet”

En studie av användning av teknik i ett antal hushåll
Några kommentarer till vår dagboksmetod kan vara på sin plats. Tidsdagböckerna används för att spegla människornas hela vardagsliv, så som det byggs upp av att aktivitet följer på aktivitet i sekvens och de allra flesta aktiviteter ingår i projekt som den enskilde hushållsmedlemmen vill genomföra för sin egen eller hushållets välbefinnande. Allt detta material har naturligtvis inte direkt relevans för den konvergensen i hushållen mellan tekniska lösningar för TV, telefon och dator. Det som emellertid är intressant är att se hur teknikanvändningen bryter in i de dagliga aktiviteterna. För att fånga detta är den övergripande dagboken ett viktigt hjälpmedel. Vi kommer också att placera loggböcker i anslutning till de tekniska utrustningar som är av intresse för våra frågeställningar i de hushåll där tekniker specialprövas, de kan ses som ”prylens dagbok”, och den fylls i av de personer som använder den.

Vår typ av dagboksmetod ger möjligheter att i analyserna gå långt utöver vad man vanligen brukar göra i undersökningar av tidsanvändning (som också baseras på människors dagböcker). Eftersom vi ämnar samla in dagböcker för en längre period (en vecka vid tre olika tillfällen) från alla medlemmar i ett antal hushåll, kan vi inte bara studera hur lång tid människorna använder för olika aktiviteter och för att nyttja teknikerna vi studerar, utan även belysa hur det utvecklas under en längre period och hur de konvergerande teknikerna integreras i hushållens vanor och rutiner. Detta kan vi göra genom att vår dagboksmetod belyser bland annat:

vem man är tillsammans med när en teknik används

vem man kommunicerar med genom tekniken

var man befinner sig geografiskt när tekniken används

vad tekniken används till, vilka aktiviteter som möjliggörs eller underlättas

vilka aktiviteter som genomfördes före respektive efter det att tekniken användes

hur tekniken utnyttjas sekventiellt av hushållets olika medlemmar

om någon/några hushållsmedlemmar inte alls använder tekniken

Då dagböckerna kodats och bearbetats i det datorprogram som utvecklats av prof. Ellegård kommer vi att göra en preliminär analys. Utifrån denna skapas kontextbetingade intervjufrågor för varje hushåll. Vår avsikt är sedan att intervjua samtliga medlemmar i hushållen för att skapa djupare förståelse för de sammanhang där tekniken används eller inte används och kunna närma oss användarnas tolkningar av och förväntningar på tekniken. Vi måste vara beredda på att olika hushållsmedlemmar har helt olika förhållande till användning av tekniken. Inom samma hushåll kan vi med andra ord finna såväl ”teknikfreaks” som ”teknikskeptiker” och personer på skalan däremellan. Denna blandning kan komma att visa sig vara mycket intressant för hur hushållen förhåller sig till att förnya apparater och ge sig in i helt nya tekniksammanhang. Eftersom intervjuerna kommer att ske återkommande (vid tre tillfällen) i varje hushåll kommer vi att kunna se förändringar och kontinuitet i hur vardagslivets rutiner utvecklas och hur tekniken integreras. Vi kommer således löpande att kunna återkoppla fördjupade kunskaper till företagen, men även inför intervjuerna kunna ta med deras utvecklade frågeställningar kring produktutveckling.

MUTEIS

Hur kommer en kamel igenom ett nålsöga? Hur kommer det sig att flera IT-relaterade företag uppstått och överlevt i vissa begränsade regioner och vad är det som gör att de klarar sig just där? Denna fråga är vad ett nyuppstartat EU-projekt ämnar analysera. Projektet går under namnet Muteis, Macro-Economic and Urban Trends in Europe’s Information Society, och Jönköpings Internationella Handelshögskola är en av parterna som skall vara med i arbetet’.
När EU hade rådsmöte i Lissabon 23-24 mars 2000 lades nya strategiska riktlinjer fram för att få en mer framgångsrik IT-politik. Målet var ”to become the most competitive and dynamic knowledge-based economy in the world capable of sustainable econornic growth with more and better jobs and greater social cohesion”. En aktivitetsplan fastställdes vars syfte var att skjuta fram EU:s positioner inom den nya digitala ekonomin

Bakom dessa åtgärder låg en oro inför EU:s framtida konkurrenskraft inom den nya kunskapsbaserade ekonomin där USA hittills legat betydligt längre fram, såväl på producent som konsumentsidan. Samtidigt har EU halkat efter med avseende på tillväxt och produktivitet i jämförelse med USA. Detta är ett mönster som inte har uppträtt sedan andra världskriget: att en tillväxtdivergens har uppstått mellan USA å enda sidan och EU och Japan å andra sidan. Tillväxtkonvergens har annars varit ett tydligt mönster mellan länderna under andra delen av 1900-talet. Under 1950- och 60-talet var detta mönster till viss del en följd av de efterkrigsprogram som skapades, men med tiden fortsatte denna utveckling. Orsakerna är naturligtvis flera: internationell handel, utländska investeringar, licenser och andra formella och informella informationskanaler för produktion, distribution och konsumtion. Ingenting har tytt på att denna utveckling skulle ta en annan riktning, snarare det motsatta. Med ny informations- och kommunikationsteknologi skulle det kunna gå ännu snabbare och bli ännu mer tillgängligt.

När vi nu har gått in i 2000-talet visar det sig att bilden har kommit att se annorlunda ut. EU har inte kunnat hålla jämna steg med den amerikanska utvecklingen. Dock är bilden inom EU något differentierad. Medan EU som helhet tycks ha hamnat på efterkälken så har några mindre ekonomier inom unionen hållit sig väl framme inom den nya digitala ekonomin (t ex Sverige, Finland, Irland och även till viss del Nederländerna). Dessa länder har under andra halvan av 1990-talet bevittnat en snabb utveckling inom dator- och Internetanvändandet samt genomfört stora investeringar inom informationsteknologi. Under samma period har de också haft en hög tillväxt och ett ökande antal arbetstillfällen. Dessa mindre länder har i snabb takt lyckats fånga upp den befintliga ekonomin och föra över den till e-handel och utnyttja dess fördelar i högre grad än andra länder inom EU. Samtidigt tycks beslutsfattarna i dessa länder vara mer medvetna om den begränsning som den gamla lagstiftningen har utgjort och snabbt avreglerat de nationella telekommunikationsmonopolen.

Inom dessa mer framgångsrika länder kan en liknande utveckling skönjas. Utvecklingen har många gånger koncentrerats till begränsade regioner och framgångshistorierna har sett mycket olika ut. Ibland har de skett på privata initiativ, ibland på offentliga uppdrag. För att kunna skapa sig en förståelse av de nationella framgångarna är det lämpligt att studera de regionala framgångsområdena.

Den teknologiska konvergens som skett under samma period innebär bl.a. att traditionella gränser mellan olika sektorer, t.ex. mellan telekorn och television, ändras eller suddas ut. För att skapa en dynamisk ekonomi är det därför av stor vikt att de regelverk som omger de aktuella sektorerna är anpassade efter de faktiska förutsättningarna för sektorn.
I de aktuella regionerna finns de ingredienser som kan behövas för att på sikt skapa en lika god utveckling på nationell nivå. Kunskaperna kan på sikt spridas inom hela EU och därmed kan konkurrenskraften stärkas inom detta område. Att göra den här typen av studie just nu är extra viktigt eftersom de flesta länderna i EU inom en snar framtid kommer att se över sina lagar och riktlinjer för att förbättra situationen inom telekommunikation. Då kommer med all säkerhet antalet benchmarkingprojekt att öka och dessa kommer i hög grad att bestå av regionala och urbana jämförandestudier.

Syfte
Syftet är att analysera institutionernas påverkan på den digitala ekonomins utveckling på nationell nivå, samt att analysera hur den institutionella miljön på regional nivå kan stimulera framväxten av framgångsrik IT-relaterad verksamhet.

Upplägg av studien
Aktörerna, här olika företag som etablerat sig med stor framgång inom IST-sektorn, kan ses som spelare på en marknad och syftet är att undersöka vilka spelregler (institutioner) de har att rätta sig efter samt hur spelreglerna påverkar dem. Spelreglerna kan vara av formellt eller informellt slag. De formella reglerna är de som är relativt enkla att uttyda genom att de oftast finns dokumenterade, t ex lagar, regleringar, politiska riktlinjer, regionala bestämmelser etc. De informella institutionerna kräver en djupare ansats för att identifieras och förstås. De är den kultur inom vilken aktörerna agerar, t ex traditioner, moralregler, emotionella drivkrafter, etc.

Vilka institutioner tycks påverka dessa miljöer i en positiv riktning och vilka har en motsatt påverkan? Hur uppfattar företagen själva sin situation och inte minst viktigt: vilka faktorer attraherar arbetskraften att verka i dessa regioner? Skiljer sig uppfattningarna åt i storalsmå företag? Vad är det som gör att vissa regioner blir mer framgångsrika än andra? Kan man dra lärdom av dessa områden och sprida kunskapen för framväxt av ytterligare framgångsområden? Faktorer som kan studeras är exempelvis den regionala ekonomiska utvecklingen, den sociala miljön, den regionala miljön, livskvalitet i regionen och tillgängligheten i regionen (exempelvis sett ur ett infrastrukturperspektiv). Den teknologiska konvergensen ställer även nya krav på regleringen av marknaden. Det är av stor vikt att identifiera syfte och mål med aktuella regleringar, samt att analysera i vilken mån dagens regelsystem leder till att dessa målsättningar kan uppfyllas. Vilka speciella faktorer kan förväntas ha bidragit till en gynnsam utveckling?

Sammanfattningsvis ser upplägget ut enligt följande:

En beskrivning av det nationella systemet och case-regionerna.
En beskrivning och jämförelse av storleken och utvecklingen av IST-kluster i de båda regionerna, att skapa förståelse för skillnaderna och därav dra slutsatser om lämpliga policies.
En beskrivning och analys av hur IST har tagits i bruk och hur det har använts och därefter se hur det i sin tur har påverkat den sociala, ekonomiska och rumsliga utvecklingen och även utifrån detta dra generella slutsatser kring hur man skapar en hållbar regional utveckling som andra områden kan dra lärdom av.
Analys av i vilken mån dagens regleringar kan förväntas leda fram till en gynnsam utveckling inom området.

De slutsatser som förväntas dras av studien är att se vilka policies/strategier som kan vara lämpliga på europeisk, nationell och regional nivå.

Behov av studien:
Idag är alltså USA ett av frontländerna när det gäller IT-baserat arbete. EU har inte alls lyckats hålla samma takt. Dock finns det som ovan nämnts några regioner inom unionen som varit mer framgångsrika, t ex Sverige, Finland, Nederländerna och Irland. Vilka institutioner har gjort det möjligt för dessa områden att hålla sig väl framme internationellt sett? Genom kartläggning av sådana institutioner kan nationella riktlinjer och strategier för fortsatt framgång skapas och därmed också på sikt skapa fler framgångsrika områden, både inom respektive land och EU.
Det har visat sig att informationsteknologin i allra högsta grad kommer att vara en viktig komponent i utvecklingen framöver. Det tycks finnas ett samband mellan den nationella tillväxten och graden av framgång inom denna sektor. Därför är det mycket viktigt att hålla sig väl framme, inte bara inom vissa regioner utan också i länderna och unionen som helhet. För att detta ska vara möjligt krävs att regelverket är anpassat till den nya marknaden.

Arbetet kommer delvis att göras inom ett nätverk av en rad forskningsinstitut inom EU.

Konvergensprogrammet

– De vägval vi gör nu vid användningen av IT kommer att få stora konsekvenser för hur Sverige klarar sig i konkurrensen med andra länder, säger han. Det gäller inte bara för hur vi utformar nya regelverk, utan framför allt för vilka tjänster affärsmodeller och vilken blandning av tekniker vi väljer att satsa på.

– När man blandar tekniker och medier kan man få en mix som ingen behöver eller vill betala för. Vill vi till exempel titta på film när vi är ute och joggar? Så kallad strömmande video via 3G blir dyrt. Vill vi ha tillgång till bredband när vi sitter och kör bil? Eller räcker det tanka ner en film åt barnen via trådlöst Internet, WLAN, vid macken? Det gäller att matcha tjänster, tekniker och apparater för olika situationer, innan de är utvecklade, säger Björn Österlind som förklaring till varför programmet startades.