Fossil med astronomisk koppling?

Pärlbåten har funnits länge på vår jord. De äldsta fossilen är omkring 500 miljoner år gamla. I motsats till sina modernare släktingar har dessa bläckfiskar, nautiloiderna, skal som inuti skimrar av pärlemor. Därav det poetiska namnet.

Dagens nautiloider lever i Stilla havet. Punktligt varje kväll tar sig djuren upp från stora djup och lägger sig omkring 90 meter under havsytan. På morgonen sjunker de ner igen flera hundra meter. Få andra livsformer klarar så stora förändringar i tryck och temperatur.

På grund av sina extrema levnadsvanor är pärlbåtarna svåra att studera. Men vi vet att de flyter upp och sjunker ner genom att ändra sin flytförmåga. Inne i skalet finns kamrar som fylls omväxlande med gas och vatten, allt efter behov.

Nya kamrar bildas i takt med att djuret växer. Mellan varje kammare går det att urskilja trettio fina lager i skalet. Ett nytt lager byggs på vid skalets öppning varje dag, och en ny kammare bildas varje månvarv, enligt vissa forskare. Det intressanta är att ju längre man går tillbaka i tiden, desto färre lager per kammare har fossilen.

Det har spekulerats kring om detta speglar det astronomiska förhållandet att antalet dygn per månvarv har ökat med jordens ålder. Fossil av exempelvis 420 miljoner år gamla nautiloider har en kammare för vart nionde eller tionde lager.