Liv på Mars

Han besökte Stockholm nyligen i samband med att den amerikanskemikrobiologen Carl Woese fick motta Crafoordpriset.

Om det finns liv på Mars, var finns det i så fall?

Antagligen några kilometer ner i marken, där det sannolikt finns flytandevatten och annat som krävs för att uppehålla liv. I berggrunden på vårplanet finns mikroorganismer på liknande djup.

Vi behöver mat som ger oss energi när den oxideras av det syre vi andas.Slutprodukten blir vatten. Vissa mikroorganismer använder i stället vätgasoch svavel med svavelväte som slutprodukt. Dit hör exempelvis arkéerna, somär livets tredje huvudgrupp vid sidan av bakterier och livsformer medkärnförsedda celler. Mikroorganismer som lever i sprickor i berggrunden,vulkaner och heta källor är oftast arkéer.

Härstammar livet i så fall från jorden?

Det är mycket möjligt, och överföringen skedde då för 3,9 till 4 miljarderår sedan. Planeterna utsattes vid denna tid för tunga bombardemang frånrymden. När kilometerstora meteoriter slog ner, slungades stenar frånnedslagsplatsen ut i rymden. Vid nedslaget skapades ett hål i atmosfären.Innan det hade hunnit sluta sig var stenarna redan på väg ut i rymden medstor hastighet utan att hinna bromsas av atmosfären. Och en del stenar frånjorden hamnade på Mars och tvärtom.

Inne i stenarna var arkéerna skyddade mot strålning. De kyldes snabbt nertill rymdens temperatur på ­140 grader och kan därför ha överlevt resor påtusentals år.

På den tiden var miljöerna på jorden och Mars likartade, så jorden kan likagärna ha blivit infekterad med liv från Mars som tvärtom.

Finns samma arkéer ännu kvar på jorden?

Allt liv utvecklas ständigt, men arkéer som lever i extrema miljöerförändrar sig långsamt. Likheterna kan alltså vara stora. Det visar CarlWoeses forskning. Han fann att man kunde bestämma släktskap mellan artergenom att jämföra en del av arvsmassan som förekommer hos samtligalivsformer på vår planet. Den innehåller 1 500 byggstenar och ju störrelikheten är, desto närmare släkt är arterna.

Tursamt nog valde han ett avsnitt i arvsmassan som förändras extremtlångsamt, nämligen en del som har till uppgift att översätta informationen icellens DNA.

Under årmiljonerna har jordens yta förändrats så drastiskt att de flestaarter har dött ut. Men arkéerna i underjorden överlevde och blev en Noaksark för det liv som på nytt skulle växa fram.