Livets molekyler kommer i vågor

Kvantvärldens mest framträdande och märkliga egenskap är att en partikellika gärna kan uppträda som en våg. Den mest kända partikeln med dentvehågsna hållningen är fotonen som bär ljuset. Men ju mer massa en partikelhar, desto svårare är det att upptäcka dess vågegenskaper. Till och medmaterieklumpar stora som människor har en dubbelnatur, men vår våglängd ärså extremt liten att den inte går att observera.

Nu har ett österrikiskt forskarlag av partikelfysiker vid Universität Wienkunnat mäta våglängden hos den största molekylen någonsin. Den kallastetrafenylporfyrin och är en av livets byggstenar. Den har en nyckelpositionbåde när klorfyll absorberar ljus och när hemoglobin i blodet binder syre.

Experimentet visar att det finns kvantmekaniska effekter som samverkar ilivsprocesserna. Den kände fysikern och matematikern Roger Penrose vidUniversity of Oxford i Storbritannien har spekulerat över huruvidamedvetande skulle kunna uppstå ur vågliknande kvantmekaniska effekter inervcellerna. Men Jan-Erik Rubensson, professor i fysik vid Uppsalauniversitet, tycker att vägen ännu är lång innan vi förstår vad mänskligtmedvetande egentligen är för något:

– Steget mellan död och levande materia tycker jag inte alls är lika långtoch svårt som steget mellan materia och medvetande.