Kinas gudomliga resa i rymden
När Kina i mitten av oktober 2003 skickade upp den ”första” kinesen i rymden, Yang Liwei, satt kinesättlingen Edward Tsang Lu redan på ISS och följde nyhetsrapporteringen. Att emigrera till USA har hittills varit det enda sättet för en kines att få stiga ombord på rymdstationen. Kina är nämligen inte välkommet i det stora fredsprojekt som ISS brukar kallas för. I dagsläget är 15 länder medlemmar: USA, Ryssland, Japan, Kanada och elva länder som är samlade under Europeiska rymdstyrelsen, ESA, däribland Sverige. Nu planerar världens största land med en fjärdedel av jordens befolkning att bygga sin egen rymdstation i stället för att samarbeta.
Enligt en artikel i Science ska Nasas högsta chef, Sean O’Keefe, ha haft funderingar på att bjuda in Kina till ISS och diskuterat frågan med företrädare för den amerikanska regeringen. Han fick nej. Amerikanska regeringen ser tekniskt rymdsamarbete med Kina som ett sätt att stödja Kinas militära utveckling i rymden. I mars 2003 fick de två amerikanska företagen Hughes och Boeing böta det rekordstora beloppet 32 miljoner dollar för att de olagligen hade gjort satellit- och raketaffärer med Kina.
På ESA är man inte lika skeptisk till att samarbeta i rymden med Kina.
– ESA samarbetar redan med Kina, så vi har inga principiella betänkligheter, säger Manuel Valls som är chef för det bemannade rymdfartsprogrammet på ESA.
Europa och Kina samarbetar
Det kinesisk-europeiska samarbete han syftar på är Double Star, ett tvillingsatellitsystem som ska observera jordens magnetosfär. Kina har också sedan många år ett nära rymdsamarbete med Brasilien. År 1994 liftade den svenska satelliten Freja med den kinesiska bärraketen Den långa marschen. Kina är knappast främmande för samarbete. Visserligen har de aldrig ansökt om att få delta i Internationella rymdstationen, men de signalerar att de är intresserade.
– Kina är öppet för samarbete med andra nationer i en fredlig utforskning av yttre rymden, sa Zhang Qiyue som är taleskvinna för det kinesiska utrikesdepartementet i det statskontrollerade Folkets Dagblad dagen efter den lyckade rymdresan.
Det finns rymdexperter som tror att Kina inom några år kan komma att gå om både USA och Ryssland i rymdteknologi. Det är ingen hemlighet att den kinesiska farkosten Shenzhou 5 (Det gudomliga skeppet) som tog taikonaut Yang Liwei ut i rymden, har utvecklats utifrån den ryska Sojuzkapseln. Men den är också förbättrad på många vitala punkter.
Krig och fred i rymden
Det kinesiska rymdprogrammet fick en rivstart när USA under McCarthy-eran på 1950-talet utvisade nästan hundra kinesiska vetenskapsmän. En av dem, Tsien Hsueshen, blev 1956 den första chefen för Kinas missilprogram. Kinas rymdprogram är fortfarande militärt och går under den militära budgeten, men man har också fredliga mål. Enligt en artikel i Xianda Bingqi, som är en månatlig tidskrift från ett militärt teknologiskt forskningsinstitut, är ett av syftena bakom det kinesiska rymdprogrammet att utveckla och stimulera industrin inom dator-, material-, tillverknings- och elektroniksektorerna. Man hoppas att steget ut i rymden också ska vara ett steg från tillvaron som världens största u-land.
I dag sänder Kina ut trevare om ökat internationellt rymdsamarbete men får kalla handen av USA. När Kina tar spadtaget till sin första rymdstation önskar nog de västerländska länderna att man samarbetar i stället för att konkurrera om platsen i rymden. Och en sak är säker. Rymden kommer att bli mer poetisk än någonsin när Det gudomliga skeppet tilllåts docka på ISS, satellitsystemet Dubbelstjärnan lyser på oss och Den långa marschen tar oss ännu längre ut i rymden.
