Inget märkvärdigt

Att det mesta av vad Rudolf Steiner skrivit ter sig som hokus pokus för den som inte börjat med grunden och därtill inte tillägnat sig terminologin är uppenbart. När man talar om astraloch eterkroppar är det i princip inte annat än att fysisk kropp motsvaras av materien, eterkropp av det som skiljer växtriket från materien och astralkropp av det som skiljer djurriket från växtriket.

Reinkarnation är för många en trosfråga. Karma förutsätter att det finns reinkarnation. Att övertyga någon om reinkarnationens existens är naturligtvis lika svårt som att övertyga någon om Guds existens.

För den som har några år på nacken är det inget märkvärdigt att vad som är sant i dag kanske inte är sant i morgon, och på många områden har den konventionella vetenskapen delade uppfattningar. Det sista ordet om vaccination är förmodligen inte sagt än! Det mesta som används inom läkarvården är gifter, och metaller skiljer därvid inte ut sig. Ibland är de spårämnen.

När det gäller planeters positioner och månens faser och den eventuella inverkan dessa kan ha är texten i F&F väldigt svepande, närmast okritisk till boken. Att påstå att okritiskhet är ett uttalat ideal bland antroposofer är faktiskt alldeles fel! Jag upplever den och följande meningar som både osakliga och ringaktande.

I grunden har antroposofin en mycket mänskligare inställning till världen än mången konventionell vetenskap. Antroposofin är på intet sätt teknikfientlig, tvärtom. Den anser det emellertid viktigt att de ingrepp och det som tillförs naturen/människan är i samklang med naturen, det vill säga biologiskt ombyggbart. Vi måste därför veta konsekvenserna av våra åtgärder innan vi utför dem.

Jens-Christer Lassen

Svar:

När antroposofins vardagsverksamheter beskrivs förefaller de ofta högst sympatiska: skolor med konstnärliga inslag, omhändertagande alternativsjukvård och biodynamisk odling. Den nya boken om antroposofin handlar dock inte om rörelsens praktik utan om dess teori.

Vad gäller okritiskhet som ideal, vill jag citera Rudolf Steiner ur boken: ”Varje kritik, varje dömande omdöme fördriver själens krafter att nå högre kunskap i lika hög grad som varje hängiven vördnad utvecklar dessa krafter.” Steiner anser att den antroposofiska lärjungen ska betvinga tendenserna att analysera och kritisera: ”Genom sådant förståndsarbete leder han bara bort sig själv från den rätta vägen. … Vi måste säga oss själva: Vårt tänkande upphör och vårt huvud blir skådeplats för de högre hierarkiernas inverkningar.” När en antroposof förvärvat kunskap på detta sätt så ”har han också redan upplevt bevisningen; inget kan uppnås genom ett utifrån tillfogat bevis”. Vidare om ockult kunskap: ”Man måste försöka, när man blir delaktig av sådan inspiration, att inte ta emot dessa kunskaper nyktert och förnuftsmässigt, utan låta sig försättas i alla möjliga känsloupplevelser av idéernas höga flykt.”

BJÖRN FJÆSTAD