Bättre kontroll med kretsmärkta varor

Radiofrekvensidentifiering, RFID, är ett forskningsområde som formligen exploderat. Genom att exempelvis förse alla varor i en matbutik med RFID-etiketter skulle butiken kunna läsa av och ta betalt för en hel kundvagn utan att kunden behöver plocka upp varorna. Samtidigt får butiken större kontroll över lagerhållningen. På samma sätt kan bilar identifieras – och ägaren debiteras – i en biltull, eller ett transportföretag få fullständig kontroll över hanteringen av godset. Märkningen behöver inte vara synlig, utan kan finnas inlaminerad i ett papper, finnas i en vätska, under huden på ett djur eller ingjuten i betong.

RFID kan beskrivas som ett litet minne med antenn. När antennen kommer i närheten av en läsare, induceras en ström som får minnet att sända ut de data som finns lagrade i det.

I USA är det stora detaljhandelskedjor som skapar efterfrågan på systemet – vilket gör att de också kommer att komma till Sverige via leverantörerna.

– Det finns dock vissa svårigheter att lösa, som att göra tillverkningstekniken billigare, skapa system för snabb chipsmontering och få längre – eller precis lagom – sändningsavstånd. Om busskortet innehåller en RFID-krets ska det ju inte läsas av om man passerar intill bussen på trottoaren, säger professor Hans-Erik Nilsson vid Mitthögskolan.

Den forskning som bedrivs vid Mitthögskolan rör bland annat antennerna. De måste fungera på en rad olika produkter, vara små och billiga och tåla olika miljöer.

Men det finns motstånd mot tekniken. I USA finns organisationer som oroar sig för den personliga integriteten. En grundskola har exempelvis provat att använda RFID på eleverna för att veta när de är i skolan, om de gått på skolbussen och för debitering i kafeterian.

– Den stora potentialen i tekniken är inte att märka människor, utan att ge oss möjlighet att kommunicera med, hålla ordning på och snabbt få information om alla de saker som vi har runt oss i vår vardag, kommenterar Hans-Erik Nilsson.