Venus vandrar över solen

En av Carl von Linnés studenter, Daniel Solander, följde år 1769 med James Cook på en vetenskaplig expedition till Tahiti för att den 3 juni göra observationer av planeten Venus passage framför solen. Samtidigt som Daniel Solander besvärades av att en mörk molnstrimma suddade ut Venus konturer precis som planeten påbörjade sin resa över solen, befann sig en österrikisk jesuitfader vid Ishavet längst upp i Nordnorge. Och på en missionsstation på den kaliforniska halvön var fransmannen Jean-Baptiste Chappe d’Auteroche redo. Venuspassagen fick ett hundratal forskare att sprida sig över hela jordklotet i ett samordnat internationellt projekt för att ta tid på passagen. Genom att sedan sammanställa alla observationer kunde man med hjälp av enkel trigonometri för första gången direkt beräkna avståndet till solen. Låt vara att det blev litet si och så med noggrannheten.

– Det är ett oerhört ovanligt och spektakulärt fenomen, säger Dan Kiselman som är astronom vid Kungl. Vetenskapsakademiens institut för solfysik.

Han ska observera Venuspassagen den 8 juni i år från det svenska solteleskopet på kanarieön La Palma. Det kan ses som en övning i att upptäcka och karakterisera planeter utanför vårt solsystem, så kallade exoplaneter. När de passerar framför sin stjärnas solyta kan astronomer på jorden observera en skiftning i stjärnans ljus. Planetens atmosfär absorberar en del av strålningen och lämnar därmed ett fingeravtryck, en innehållsdeklaration.

– Eftersom astronomer i dag redan vet en hel del om Venus atmosfär, kan vi testa hur bra analysmetoderna är för att observera atmosfärer hos exoplaneter, säger Dan Kiselman.

Venuspassager sker i par med ungefär hundra års mellanrum. Nästa passage sker år 2012 och är då synlig i norra Norrland. Nästa gång en Venuspassage går att observera från hela Sverige är den 8 december 2125.