Vikande permafrost ökar växthuseffekten
Den eviga frosten i marken på nordliga breddgrader tinar upp undan för undan. Sedan 1970 har forskare följt utvecklingen i Stordalens myrmarker öster om Abisko.
Publicerad
Det jordskikt som är biologiskt aktivt under någon del av året har ökat från 40 till 70 centimeter under den tid som mätningarna har pågått.
När myrmarken tinar avger den metangas, en aggressiv växthusgas. De vidsträckta myrmarkerna i Europa, Sibirien och Alaska är globalt sett den största källan till metanutsläpp. Om stora delar av dessa myrar genomgår en liknande utveckling som i Abisko har det synnerligen stor betydelse för framtidens klimat.
– Metan glöms ofta bort i diskussionen om växthuseffekten, säger Torben R. Christensen vid Centrum för GeoBiosfärsvetenskap i Lund.
