Här växer framtidens bilkaross

Traditionellt har lin- och hampfibrer använts för tillverkning av tyg och rep. Nu har dessa växter börjat användas på nya sätt. När fibrer från lin eller hampa blandas med ett sammanfogande ämne, en så kallad matris, bildas kompositer som har många användningsområden. Inom bilindustrin har man redan börjat tillverka innertak, instrumentbräder, paneler och delar av stolar av dessa material. Andra exempel är beståndsdelar i bussäten och underreden för bilkarosser.

– De främsta skälen för bilindustrin att använda dessa biofiberkompositer är ekonomiska, men även återvinningskrav, lägre vikt och bra skydd mot kyla och värme. Dess-utom har de förmågan att dämpa ljud, säger professor Per Johan Gustafsson vid Byggnadsmekanik, Lunds tekniska högskola.

Han driver forskningsprojekt tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet för att öka kunskaperna dels om hur växterna kan odlas på bästa sätt, dels om hur de sedan kan användas i produktion.

– Det område som har störst potential är byggsektorn. Här är listan lång över tänkbara produkter, allt ifrån skivor och plattor till bärande reglar och isoleringsmaterial.

Per Johan Gustafsson pekar också på användningsområden inom förpacknings- och pappersindustrin, för armering av papper och andra material som vanligen tillverkas av träfiber. Inom möbelindustrin kan biokompositer användas för tillverkning av plattor, skivor och i stort sett alla krökta skal och möbeldelar.

Många fördelar

Biofiberkompositer av lin och hampa har många goda egenskaper. Fibrerna har hög styrka och styvhet. De är förnybara och kan ersätta råvaror som kol och olja. Dessutom kan växtfibrer ingå i den omställning av åkermark till annan produktion än livsmedel, som staten har beslutat om.

– Lin och hampa har längre fibrer än trä. De ettåriga växterna passar bra för odling i vårt nordiska klimat. Dessutom växer framför allt hampa enastående snabbt – vilket ger ett mycket gott utbyte av fibrer och övrig biomassa, säger Per Johan Gustafsson.

Förutom fibrer kan även vedämnen och matolja utvinnas. Vedämnena, de så kallade skävorna, kan användas som bränsle eller för tillverkning av plattor.

För att kompositer av lin och hampa ska bli jämbördiga med traditionella konstruktionsmaterial måste dock flera problem lösas. Dels måste man få fram en jämn kvalitet på fibrerna eller anpassa produktionsmetoderna till den naturliga variation som biofibrer har. Dels behövs dokumentation över materialens egenskaper samt metoder för konstruktionsberäkningar, i klass med dem som finns för traditionella material som trä och stål.

Fabrik för biokompositer

Tidigare försök att använda samma beräkningsmetoder för biofiberkompositer som för glasfiberkompositer har givit missvisande resultat. Det beror på att man utgått från den enskilda fiberns styrka – och den avgörs av fiberns svagaste del.

– Styrkan hos det färdiga kompositmaterialet bestäms dock inte av fiberns svagaste del utan snarare av fiberns medelstyrka. Detta är av stor betydelse när man jämför konstgjorda jämntjocka fibrer som glasfiber med biofibrer.

I andra länder används andra växtslag för biofiberkompositer. Till exempel har biltillverkaren Toyota nyligen startat en egen fabrik för att tillverka kompositer baserade på sötpotatis, majs och kassava. Under de närmaste åren beräknas fabriken leverera 50 000 ton biokomposit per år. Men allt går inte till fordon. En stor del ska säljas till elektronikindustrin.