Miljöpartiet förlorade på varje säl

Ett tidigare språkrör för miljöpartiet är kritisk mot att F&F vidarebefordrar en myt om hur partiet kom in i riksdagen.
Publicerad

Såg i F&F att säldöden och marina miljöfrågor tog ett nytt parti in i riksdagen år 1988. Miljöpartiet låg dock redan vintern 1987-88 på mycket höga opinionssiffror. Skälet var att partiet fått ett eget namn i Sifo. Tidigare räknades vi in bland ”övriga partier”. Detta gav i sin tur miljöpartiet chansen att nå ut i medierna och där presentera sin politik och dessutom, inte minst viktigt, lansera sig som nytt, fräckt och utan traditionella politiker (politikerföraktet var vid denna tid ganska stort på grund av en rad så kallade affärer).

I opinionsmätningarna hamnade miljöpartiet på 8-10 procent. Före sälarna! Verkligheten var sedan den att säldöden fick alla partier att tala om miljöfrågor, och det innebar att miljöpartiet tappade i opinionsmätningarna för varenda säl man hittade… Folkpartiledaren satt i tv och klappade sälar, och samtliga partier utom miljöpartiet och moderaterna exploaterade sälarna på sina valaffischer. Vi tvingades lägga in oplanerade annonser i kvällspressen på slutet för att vända trenden – vi tappade nämligen dag för dag sista tiden före valet.

Det är litet tråkigt att just Forskning & Framsteg – min absoluta favorittidning i den svenska tidningsbingen – inte kan hålla sig ifrån att förstärka felaktiga föreställningar, även om man med sviket minne kan uppfatta saker och ting som att ”de nog borde hänga ihop”.

BIRGER SCHLAUG

Svar:

Inte bara i sälartikeln utan också i Hjärnbruk skrev Forskning & Framsteg att det sjuka havet bidrog till att miljöpartiet för första gången kom in i riksdagen. Vi är nog många som tror oss minnas att det var så det gick till, men för att kontrollera hur det verkligen var vände vi oss till valforskaren Sören Holmberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet:

– Birger Schlaug har i huvudsak rätt. Miljöpartiet tappade i valspurten 1988, trots säldebatten. Men våra siffror tyder även på att partiet gick upp under sommaren när säldebatten också pågick. Summan av kardemumman blir att miljöpartiet fick ungefär det slutliga valresultat 1988 som opinionsmätningarna indikerade före säldöden.

Det går givetvis inte att veta vad som hade hänt i riksdagsvalet utan säldöd och andra marina miljöfrågor, men mycket tyder alltså på att Forskning & Framstegs påstående om ett orsakssamband var felaktigt och att miljöpartiet hade kommit in i riksdagen ändå.

BJÖRN FJÆSTAD

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor