Jordbävningar spås i vatten
Många metoder att förutspå jordbävningar i befolkade områden baseras på geofysiska fenomen, som förändringar i topografin, och på små förskalv. Geologerna lyckas dock inte så ofta varna människor i tid inför stundande katastrofer.
Nu har Alasdair Skelton och Lillemor Claesson vid Institutionen för geologi och geokemi, Stockholms universitet, funnit att halterna av metalljoner i grundvattnet kan bli ett nytt verktyg för att förutsäga jordbävningar.
Den 16 september 2002 inträffade en stor jordbävning på norra Island. De svenska forskarna hade tidigare påbörjat provtagningar i ett 1,5 kilometer djupt borrhål i området. Tio veckor före jordbävningen började halterna av järn, krom, mangan, zink och koppar i grundvattnet förändras. Halterna ökade men svängde kraftigt upp och ner, för att sedan sjunka till normala nivåer efter skalvet.
– Vattnet kommer sannolikt från sprickor djupt nere i jordskorpan. Den förhöjda koncentrationen av metaller beror på att metallhaltiga föreningar i berggrunden lättare löses ut vid de höga temperaturer som råder där, förklarar Alasdair Skelton.
