Ny våg av höga hus
I december 2004 invigdes Taipei 101, världens just nu högsta hus. Och knappt har hyresgästerna hunnit flytta in, förrän betongen blandas för ytterligare ett skrytbygge någon annanstans i världen.
Enligt rekordböckerna håller Taiwans stolthet, 501 meter och 101 våningar höga Taipei 101, just nu tre av de fyra mest prestigefyllda rekorden som höga hus kan inneha, bland annat högsta höjden upp till översta taket. Det fjärde rekordet, där man räknar höjden till toppen av antennen, hålls av Sears Tower i Chicago. Fram till 11 september 2001 var World Trade Center ledare i den kategorin, och om dess föreslagna ersättare, Freedom Tower, uppförs som planerat återtar New York tätplatsen.
Burj Dubai blir värst
Alla dessa rekord lär dock krossas när Burj Dubai står inflyttningsklart år 2008. Det är ett skrytbygge som ska befästa emiratet Dubais tätplats som den arabiska halvöns metropol. Dess höjd är ännu en väl bevarad hemlighet, men lär ligga runt 700 meter.
– Världen är mitt inne i en ny höghushysteri, säger Gail Fenske, arkitekturforskare vid Roger Williams University i Bristol, Rhode Island, USA.
Hon talar om rekordsättandet som ett slags ”city branding”, där det gäller att sälja en stad genom det varumärke och den publicitet som en skyskrapa ger. Extrema byggnader signalerar enligt Gail Fenske framåtanda och modernism, som städerna gärna vill associeras med för att locka investerare, företag och turister. Mycket riktigt säger också Taipeis borgmästare, Ma Ying-jeou, om Taipei 101 att ”den kommer att föra Taipei till världen och världen till Taipei”.
Omogen marknad
Åtta av de tio högsta husen i världen ligger numera i Asien. Taipei 101:s chefsarkitekt C.P. Wang menar att skälet till att så många asiatiska städer bygger extrema byggnader är att de har en yngre fastighetsmarknad:
– Våra priser kan därför öka mer med ett gott varumärke.
Ytterligare ett skäl, enligt honom, är att det faktiskt går bra för flera asiatiska ekonomier.
– Skyskrapor är ett enkelt sätt att visa det, säger han.
Det finns dock en hel del avstannade höghusprojekt som tyder på att framgångarna lika mycket är ett önsketänkande. Ett exempel är Shanghai World Financial Center i Kina. Bygget av detta nära 500 meter höga hus påbörjades första gången 1997, men har fått avbrytas flera gånger på grund av dålig ekonomi. Enligt fastighetsdatabasen emporis.com pågår dock bygget just nu.
Blir Shanghai World Financial Center färdigt, sällar det sig till skaran av extrema hus, bland annat genom det udda rekordet att ha världens högsta utsiktsplats utomhus. Det räcker dock inte med rekord, det ska gärna finnas avvikande kännetecken också. Shanghai-skyskrapans signum är ett 50 meter stort hål rakt genom huskroppen.
Freedom Tower i New York har med samma syfte försetts med vindturbiner på de översta våningarna. Arkitekten Daniel Libeskind menar att dessa vindsnurror, som placerats i ett fackverk ovanför de översta våningarna, kan förse byggnaden med 20 procent av dess elbehov. Den gigantiska fackverkskonstruktionen medför också att Freedom Tower kan bli ett rekordhögt hus, 541 meter till toppen av spiran, och samtidigt hålla nere antalet våningar till blygsamma 70. Libeskind tycker att det vore alltför utmanande gentemot terrorister att bygga fler våningar än så. Möjligen är det också en kostnadsfråga.
Postmodern kinesisk arkitektur
Terrorister skrämmer dock inte arkitekten för Taipei 101. Bygget av rekordhuset hade redan påbörjats när World Trade Center attackerades 2001. Hela projektledningen samlades direkt i ett krismöte. Men simuleringar med flygplan som flög in i huskroppen visade att konstruktionen skulle hålla tillräckligt länge för att hinna evakueras.
Arkitekturen hos Taipei 101 är en blandning av postmodernism och kinesisk tradition. Där finns gigantiska, sluttande glasytor blandade med små drakar och något som liknar en stor maggördel med ett kinesiskt lyckomynt. Huskroppen ska enligt arkitekten likna både en pagod, ett bamburör och en blomma.
I efterhand är det svårt att avgöra vad som är lånat från kinesisk tradition och vad som är smarta konstruktioner för att kunna bygga säkert och mindre dyrt. Taipei 101 har en avsats på var åttonde våning, där människor ska kunna gå ut och räddas. Att det är just på var åttonde våning beror enligt C.P. Wang på att åtta är ett kinesiskt lyckotal.
Datorn största framsteget
Även om formerna på dagens rekordhus kan verka avancerade, menar dock arkitekturforskaren Gail Fenske att de inte är så innovativa.
– Ingenjörerna flyttar förstås gränserna så långt de någonsin kan, men de tekniska framstegen sker numera i små steg snarare än genom revolutionerande idéer, säger hon.
Stål med jämnare och högre kvalitet, högpresterande betong, kompositmaterial och nya svetsningsmetoder är alla viktiga ingredienser. Men det viktigaste framsteget jämfört med att bygga för några årtionden sedan är datorernas intåg.
– Med nya datorverktyg kan vi göra snabba tredimensionella analyser av flera olika designidéer, säger Dennis Poon, chefskonstrukör för Taipei 101. Det hjälper oss att hitta lättare konstruktioner och nya sätt att fördela krafterna i byggnaden.
Enligt honom hjälper också datortekniken ingenjörer och arkitekter att arbeta närmare varandra, och med fler olika modeller samtidigt. Förr fick man på ett tidigt stadium bestämma sig för vilket utseende en byggnad skulle ha och sedan mest justera i detaljarbetet. Nu kan man göra större principiella förändringar sent i konstruktionsprocessen.
Dennis Poon är anställd vid en amerikansk konsultfirma som konstruerat ett flertal skyskrapor. Visserligen byggs det fortfarande spektakulära höghus på hemmaplan, men rekordsättarna ligger numera oftast i Asien. Konstruktörer och projektledare är dock desamma som under den amerikanska byggboomen, och likt rallare flyttar de tillfälligt till den stad där det lokala näringslivet och makthavarna vill resa sitt PR-torn.
Hissar slår rekord
En rekordskyskrapa slår mängder av rekord av bara farten. Har man flest våningar blir det per automatik också gärna flest fönster, bredaste pelarna och längsta hissarna. I Taipei 101 är just hissarna det kanske mest extrema. Med toppfarten 60 kilometer i timmen når de den 89:e våningen på 39 sekunder. De slår därmed det tidigare fartrekordet, som innehades av 70 våningar höga Yokohama Landmark Tower i Japan, där hissarna går med 45 kilometer i timmen.
Som jämförelse kan nämnas att hissarna i norra Europas snart högsta hus, Turning Torso i Malmö, segar sig uppåt i makliga 16 kilometer i timmen. Men där är rekordsättandet inte någon stor poäng.
– Det finns egentligen inget annat skäl till att Taipei 101:s hissar är så snabba än att slå rekord, säger Jim Fortune, chef för den konsultfirma som designat hissarna i Taipei 101.
Jim Fortune är också en av dessa rallare som nu dragit vidare till 700-meters bostadshöghuset Burj Dubai. Där var det ett tag tal om trevåningshissar – givetvis de första sådana och de största hissarna i världen – men de planerna är nu övergivna, berättar Jim Fortune. Hemlighetsmakeriet är dock stort, troligen som en del av marknadsföringen av projektet.
Det svåra med att bygga supersnabba hissar är inte motorer eller vajrar – även om också de självklart slår rekord i längd och hållfasthet – utan att människor ska färdas bekvämt och säkert i dem.
För snabbt för passagerarna
Ett flygplan stiger eller sjunker normalt inte snabbare än 18 kilometer i timmen, och även det kan ju kännas i öronen. För att minska obehaget för passagerarna har hissarna i Taipei 101 försetts med tryckkabin – först i världen. Och av samma anledning går hissarna långsammare på vägen ner, turen då tar ”hela” 46 sekunder.
För att färden ska vara bekväm, är hissarna också utrustade med en nykonstruerad aktiv skakdämpningsfunktion. Sensorer känner av hissens vibrationer och skickar signaler till motoriserade vikter som rör sig så att vibrationerna motverkas. Målet har enligt konstruktören varit att vibrationerna ska vara så ringa att ett mynt ska kunna stå på högkant på hissgolvet under färd utan att välta.
Både hisskorgen och motvikten är utformade så att de ska hålla nere luftmotståndet och därmed bullret från hissen. En styrdator kontrollerar också hissarnas hastighet i förhållande till vinden utomhus, för hissarna kan inte gå i full fart när det blåser mycket.
Obekvämt svajande
Likt alla högre byggnader rör sig Taipei 101. Under extrema förhållanden kan toppen böja sig så mycket som 5 decimeter. Det är något man räknar med, och den bärande konstruktionen utformas så att den ska klara dessa rörelser.
Men även om byggnaden håller, kan svajandet bli ett problem för människorna. Detta blev en del flygledare på Arlanda varse när de för en tid sedan flyttade in i sitt nya torn. Och då är flygledartornet bara 83 meter högt och rör sig några millimeter. Det är inte i första hand rörelsens storlek som ger folk obehag, utan frekvensen och accelerationen i rörelsen.
För att minska svajningarna installerar man dämpningssystem. De kan vara aktiva, som i hissen i Taipei 101, eller passiva, beräknade efter hur man vet att huset kommer att röra sig i vinden. Ofta är det fritt hängande vikter eller vattenfyllda baljor som minskar byggnadens rörelser genom att liksom suga åt sig rörelseenergin.
I Taipei 101 ställdes dock extrema krav. Förutom att huset är 500 meter högt, står det i ett av världens mest jordbävningstäta och tyfondrabbade områden. Märkligt nog är jordbävningsvågor i marken inte värre för höga hus än för låga, men de ställer till problem för dämpningssystemen.
Lösningen kom från en nordamerikansk firma, som föreslog ett passivt system med dels ett 660 ton tungt klot på de översta våningarna i huset, och dessutom ett mindre dämpningssystem i antennen. Det stora klotet beräknas minska svängningarna med 30 till 40 procent. Vikten i antennen minskar slitaget och beräknas fördubbla dess livslängd.
Ett synligt klot
När arkitekterna fick reda på att ett stort klot skulle stjäla värdefullt utrymme i byggnadens topp, frågade de sig om klotet inte gick att använda som designelement. Nu hänger därför världens största dämpande stålkula genom sex våningar i toppen på byggnaden.
Dämpningssystemen innebär ytterligare ett par rekord att skriva in i guideböckerna. Men alla rekord är ändå bara tillfälliga. Så varför inte ta i ordentligt när man ändå håller på?
– Vi talade om att bygga 600 eller 700 meter högt, men det blev för dyrt. Vi vill vara högst ett tag, men vi har hela tiden vetat att vi kommer att bli slagna, säger chefsarkitekten C.P. Wang.