Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

Kan fysiken hjälpa biologin?

Fysiken kan komma att omfamna biologin, säger David Gross, en av 2004 års Nobelpristagare i fysik. Han hyllar också okunskapen som alla frågor springer ur.
Publicerad

Strängteori har någon beskrivit som fysik från tjugoförsta seklet som ramlade över vetenskapen under 1900-talet. Och som forskarna kommer att behöva 2100-talets matematik för att förstå. Det berättar en av 2004 års Nobelpristagare i fysik, David Gross, själv en av pionjärerna bakom strängteorin. Nyligen ordnade han en konferens om fysikens framtid.

1. Vilka frågor kommer fysikerna att ställas inför i framtiden?

Kunskapens viktigaste drivkraft är okunskapen: ju mer vi kan, desto mer förstår vi vad vi inte kan, och desto fler frågor kan vi ställa. Och fysikens historia liknar universums – den har allt sedan begynnelsen expanderat och omfattar numera mycket mer än vad fysikerna tidigare sysslat med.

Förutom sådana svindlande frågor som om fysiken någonsin kommer att kunna beskriva universums allra första början, kan jag tänka mig att fysiken breddar sig mot andra fält.

2. Vilka områden då?

Biologi till exempel. Kan vi utveckla evolutionsteorin, så att den går att göra modellberäkningar på? Till exempel skulle man kunna tänka sig att om man känner till organismens genetiska kod, skulle man kunna räkna ut dess utseende. Går det? Det finns några som hävdar att vi behöver helt ny matematik för att kunna handskas med biologins frågeställningar.

Fast min verkliga favorit är frågan som Frank Wilczek ställde, min kollega och även han Nobelpristagare i fysik år 2004: när ska datorerna bli kreativa fysiker? Och hur ska vi lära upp dem? Ska vi göra på samma sätt som när vi undervisar våra studenter? Säg det.

3. Vad tycker du själv mest om att vara okunnig om?

En av favoritfrågorna skulle vara vad det är som sätter i gång medvetandeprocesser hos ett spädbarn. Jag föreställer mig något som i fysiken kallas fasövergång. Det är ett plötsligt omslag. Ett exempel är när vatten fryser till is – det börjar med en mikroskopisk händelse som plötsligt får spridning i stor skala. Något liknande kan tänkas hända när medvetandet uppstår. Men naturligtvis behöver fysiken först komma med en exakt definition av vad medvetande över huvud taget är för något.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor