Scenarier, ej prognoser

Michael Tjernström avslutar här det meningsutbyte som han inledde i F&F 2/05 och som fortsatte i F&F 3/05.
Publicerad

Klimatsystemet är visserligen så komplext att vi inte förstår det i sin helhet, men eftersom möjliga klimatförändringar kommer att ha stora effekter på samhället, är det nödvändigt att vi forskare ger väl underbyggda råd till politiker och andra beslutsfattare. Därför vore det kontraproduktivt av forskare att kasta tvivel över andra forskares hypoteser med andra argument än vetenskapliga. Respekt för andras utgångspunkter och teorier är inte samma sak som censur eller konformism.

Saknar då datormodeller över framtida klimat vetenskaplig giltighet av skälet att de inte kan prövas empiriskt redan i dag? Nej, inte enligt mitt synsätt. Utvecklingen av den moderna fysiken har i hög grad drivits av teorier som inte kunnat testas förrän långt senare. Dessutom kan våra modeller prövas mot de senaste 150 årens mätningar av klimatet och mot paleoklimatologiska data.

Kanske behöver vi också se över vårt språkbruk i denna debatt. Att utsagorna om kommande klimatförändringar ”bara” är hypoteser är det ingen som förnekar. Alla påståenden om framtiden är hypoteser tills de har inträffat. Hypoteser och hypotesprövning är vetenskapens själva livsluft – andra hypoteser vi omhuldar är till exempel de om big bang och om utvecklingsläran.

Vetenskapen kommer troligen aldrig att kunna förstå klimatsystemets fulla komplexitet. Och i begreppet modell ligger just att de bygger på förenklingar. Därför talar seriösa klimatforskare inte om klimatprognoser utan om klimatscenarier. Dessa bygger på känd kunskap och är fysikaliskt och matematiskt konsistenta – det vill säga innehåller inga inre motsägelser. Även om de är trovärdiga, kanske till och med sannolika, är de inga prognoser.

MICHAEL TJERNSTRÖM

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor