Molekyl gör så att blommorna blommar

I ett växthus i Umeå spirar genförändrade aspar som går i blom efter bara några veckor. En vanlig asp blommar först när den är bortåt 15 år gammal.

– Det här kan sätta ordentlig fart på förädlingen av skogsträd, säger professor Ove Nilsson på Umeå Plant Science Centre vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Växter håller reda på årstiderna genom att registrera dagarnas längd med sina blad. Redan för 70 år sedan beskrev den ryske biologen Mikhail Chailakyan hur bladen startar blomningen genom att börja tillverka ett signalämne som han kallade florigen. Sedan dess har forskare försökt lista ut hur det mystiska florigenet fungerar och vad det består av.

Umeåforskarna har visat att den så kallade FT-genen i bladen på backtrav – växtforskarnas motsvarighet till labbråttor – tillverkar ett ämne som uppfyller alla krav på att vara florigen. Ämnet (FT-mRNA) transporteras från bladen till skottspetsarna, där det startar ett biologiskt maskineri som bildar blomknoppar.

Ove Nilsson och hans medarbetare publicerar sina resultat i tidskriften Science. De har tagit patent på att använda tekniken till att förädla träd.

– En finess är att det färdiga trädet inte behöver innehålla några gentekniskt ändrade gener. Det handlar om traditionell förädling, fast i högre tempo, säger Ove Nilsson.

Han hoppas också att den nya kunskapen ska ge bättre grödor. Flera av de rissorter som ger störst skördar blommar sent. Därför odlar man andra sorter i länder som är tillräckligt bördiga för att ge två eller tre skördar per år. De effektivaste sorterna skulle bara ge en skörd.

– Med tidigare blomning skulle de nya sorterna kunna ge större avkastning, säger Ove Nilsson.