Växter, djur och kultur på Gotska Sandön

Redan vid landstigningen såg vi att ön delvis ändrat form och blivit mindre under vinterns stormar.
Publicerad

I mitten av maj anordnade Forskning & Framsteg en resa till Gotska Sandön under ledning av botanikern Mattias Iwarsson, verksam vid Centrum för biologisk mångfald i Uppsala.

De tre dagarna var fyllda av exkursioner till olika platser runt om på ön. Bland annat besökte vi Karl Bourgströms jaktstuga nere vid S:t Annas udde, där Albert Engström tillbringade mycket tid, samt Arnagrop med dess flera hundra år gamla döda tallar. Vid Gamla gården, där det förr fanns en hel liten by, har hembygdsföreningen nu renoverat en del hus som förfallit.

Botaniska fynd

Ett av våra botaniska fynd var den helt nya lokal av backförgätmigej som vi hittade på Höga land. Under resan samlade Mattis Iwarsson också in ett antal växter för forskning inom Programmet för odlad mångfald. Tillstånd hade givits av länsstyrelsen och gällde bland annat pärlhyacint och narcisser som står kvar vid tidigare bosättningar på ön.

Förutom en mängd växter såg vi individer ur den mycket speciella harstam som lever på ön, och vid Säluddens sälskyddsområde låg fyra gråsälar i solgasset. Ett stort antal fågelarter kunde också observeras. Förutom sjö- och vadarfåglar såg vi flera rastande mindre fåglar, exempelvis blåhakar på väg mot sommarlokalerna i de svenska fjällen. Andra spännande observationer var halsbandsflugsnappare och en turkduva ur öns lilla population.

Säljakt och jordbruk

Ett besök på öns naturum och museum gav en förklaring till hur ön en gång uppkommit, då sediment efter den senaste istiden pålagrades över en åsrygg på havsbotten samtidigt som landet höjde sig. Vi fick även en inblick i människans verksamhet på ön genom tiderna. Länge inskränkte sig denna till säljakt, men historien under senare århundranden berättar om många aktiviteter, som jordbruk, fåravel och skeppsbyggeri.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor