Gruvteknik kan förutsäga jordskalv

Jordskalv uppstår när kontinentalplattorna rör sig mot varandra. Hur stora skalven blir avgörs av hur mycket energi som byggts upp sedan det förra skalvet.

Om energin kan släppas ut genom en serie små skalv minskar sannolikheten för stora skalv. Det betyder att förhållandet mellan antalet stora och små skalv kan användas för att förutsäga riktigt stora skalv.

Principen har använts framgångsrikt för att förutsäga stigande seismisk aktivitet i gruvor. Leif Persson vid Totalförsvarets forskningsinstitut utvecklade under 1990-talet ett program tillsammans med geofysikprofessorn Ota Kulhánek och doktoranden Paiboon Nuannin vid Uppsala universitet, vilket kan användas för att varna för större skalv i svenska gruvor.

Efter tsunamikatastrofen i Asien ville de prova om samma metoder och analysverktyg kunde användas även för globala, så kallade tektoniska jordskalv. De matade in seismiska data från de senaste fem åren från området runt Sumatra, Andamanerna och Nikobarerna. Forskarna kunde sedan tydligt se både när och var det stora skalvet skulle ske.

– Våra försök visar att det i vissa fall går att peka ut områden som är laddade och kan utlösa stora skalv, säger Ota Kulhánek.

I området som de undersökt förekommer ofta jordskalv. Under de fem år som forskarna har analyserat ägde det rum 624 skalv i området. Tektoniken är dessutom relativt enkel.

– Forskare i Kalifornien har försökt med samma metod, och de har också lyckats i några fall även om förhållandena där är mer komplicerade, säger Ota Kulhánek.