Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

Hur vet man var stjärnorna är?

Avståndet till stjärnor kan mätas med vinklar och supernovor.
Text Anna
Publicerad

Fråga:

De flesta stjärnor på himlen är svåra att se från jorden. Hur kan man veta om det för en viss stjärna beror på att den lyser starkt men ligger mycket långt bort? Stjärnan kan ju också ligga nära, men lysa svagt. Går det att se någon skillnad?

Svar:

Det stämmer att stjärnorna är olika ljusa i sig. Därför är det svårt att gissa vilka av himlens stjärnor som ligger nära och vilka som ligger långt bort. Vi vill ju gärna placera de ljusaste objekten närmast. Som när en eldkula plötsligt ritar ett spår på himlen. Många ringer då till de astronomiska observatorierna och berättar att något kraschat (ett tefat kanske?) alldeles bakom grannens lada eller vid skogsbrynet. Eldkulorna är meteorer som börjar lysa i luftens övre lager. Men några av de stjärnor vi ser på himlen ligger tusentals ljusår bort.

Kring slutet av 1500-talet hade solen placerats i universums centrum omgiven av cirklande planeter. Stjärnorna ansågs vara närbelägna och fästa (fixstjärnor!) på himmelskupan som omgav planetsystemet. Så det fanns ett bekymmer med den nya världsbilden. Stjärnorna måste ju vagga i position fram och tillbaka under ett år eftersom riktningen till dem blir olika vid olika tidpunkter sett från oss. Ingen hade sett något sådant ske.

Parallaxvinkeln är mindre för en avlägsen stjärna än för en närbelägen. Den närmaste stjärnan kallas Proxima (=nära) i Kentaurens stjärnbild. Under ett år förändras riktningen dit med drygt 1 bågsekund. Denna lilla vinkelskillnad går inte att uppfatta ens i ett stort teleskop. Ändå finns sedan länge metoder att bestämma sådana parallaxer och att genom triangulering mäta avstånden till stjärnorna åtminstone i vår hemtrakt av Vintergatan.

Men om vi vill bedöma avstånden längre bort, som till fjärran galaxer, måste vi lita till indirekta metoder. I vissa fall vet vi hur ljust ett visst objekt är i sig, till exempel en supernova. Vi mäter hur ljus den ser ut från jorden. Och vips kan avståndet räknas fram ur belysningslagen (att belysningen avtar med kvadraten på avståndet från ljuskällan). Korrektioner måste göras, till exempel av hur mycket ljus som släcks ut då det passerar Vintergatans skymmande rökmoln.

Text Anna
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor