Extrema metoder för de sista dropparna

Bergröntgen. Med tryckluftssändare sänder man ner ljudvågor i berget. Vågorna reflekteras av gränserna mellan olika bergarter, och vibrationerna från dessa reflekterade vågor kan registreras med ett mätsystem på ytan. Databehandling kan sedan ge tredimensionella bilder av berget. Numera kartlägger man också berget med hjälp av elektromagnetisk strålning.

Styrbar borrkrona. Med denna borrades i det norska oljefältet Gullfaks nyligen nära 5 kilometer i sträck, med en fart av 30 meter per timme. Kronan är gjord av volframkarbid med syntetiska diamanter (runda svarta på bilden) som skär i berget när den roterar. Borrens yttre diameter (röda markeringar) har också diamanter som gör att borren kan styras.

Elektriska pumpar. På stora djup är trycket i fyndigheten inte alltid tillräckligt för att oljan ska komma upp självmant. Man prövar därför numera med sänkbara elektriska pumpar som ska trycka upp oljan. Det ställs dock extrema krav på uthållighet och driftsäkerhet hos de pumpar som ska fungera först 2 000 meter under vattenytan och sedan ytterligare tusentals meter under havsbottnen.

Extrema djup. Utanför Brasiliens kust utvinner man nu olja på 1 709 meters djup och försök pågår på över 2 000 meters djup. Utanför Elfenbenskusten i Afrika ligger oljeutvinningen också på drygt 1 000 meters djup.

Lyssna på borren. Mikrofoner placerade i en ring ovanför borren tar emot borrljudet. Skillnader i tiden när ljudet kommer fram används för att räkna ut var borren befinner sig och styra den på metern när flera kilometer bort.

E-borrning. Just nu pågår försök där allt från att styra borren till produktion av olja och gas styrs från land. Till sin hjälp har operatörerna då tredimensionell seismik och sensorer i borrhålet, på borren och omkring anläggningen på bottnen.

Produktionsskepp. I stället för fast förankrade riggar placerar man fartyg som ligger förtöjda i en boj och separerar olja, gas och vatten. Fartyget lämnar inte bojen utan oljan hämtas av tankfartyg och gasen skickas till land via pipelines. Nya oljereserver är mindre och ligger på mer svåråtkomliga platser än tidigare. Det ställer krav på mindre produktionsanläggningar som kan flyttas och användas igen.

Oddsen förbättras. Det är inte ovanligt att bara en av tio provborrningar ger olja. Ett borrhål kan kosta uppåt en kvarts miljard kronor, och det är därför extremt lönsamt att förbättra oddsen. Med hjälp av bättre geologiska undersökningar är man i Nordsjön nu nere på ett lyckat hål av sju.

Mikroseismik. Genom att mäta små skalv i och omkring borrhålen, under borrning och under produktion, kan både stabiliteten och bergets egenskaper avslöjas. Det gör det möjligt att styra borren och att förutsäga hur stabilt borrhålet är.

Fjärrstyrning. Allt fler anläggningar styrs från havsytan eller från kontrollcenter i land. Många mindre produktionsanläggningar kan då styras från en gemensam plattform.

Dykarlös teknik. Inte bara produktionen utan också uppbyggnaden av en anläggning ute till havs kan numera göras utan hjälp av dykare. De obemannade anläggningarna byggs i moduler som sedan sätts ihop med hjälp av fjärrstyrda undervattensfarkoster.

Injektion. Vatten eller gas pumpas in i reservoaren för att pressa ut oljan.

Lyssna på jorden. Jordens ständiga seismiska aktivitet kan avslöja nya fyndigheter. Genom att lyssna på flera ställen och jämföra de seismiska vågorna kan man räkna fram sannolikheten för att vågorna till exempel ska ha gått genom en oljereservoar.

Diskmedel hjälper. Förr räknade man med att få upp omkring en fjärdedel av den befintliga oljan, i dag klarar man att tömma omkring hälften. Ett sätt att få mer olja är att pumpa ner tensider. På samma sätt som diskmedlet får fettet i stekpannan att släppa kan tensiderna få oljan att släppa från sanden i fyndigheten.

Värmen berättar. När man letar efter olja är man på jakt efter den så kallade gyllene zonen, områden i berget som håller en temperatur på omkring 60-120 grader och där olja och gas kan förekomma. Men temperaturmätningarna kompliceras av att det finns flera värmealstrande källor i berggrunden, bland annat radioaktiva mineral.