Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

Jesper Sollerman – Universum i blixtbelysning

Jesper Sollerman har jagat gammablixtarnas ursprung, och nu ska han få dem att göra nytta.
Publicerad

Sedan hösten 2005 har Stockholmsastronomen Jesper Sollerman sitt viste i Köpenhamn. Med 50 miljoner kronor från danska grundforskningsfonden startade han tillsammans med fyra danska kolleger ett kosmologicentrum vid Köpenhamns universitet, Dark. Där ska kosmologins största gåtor studeras.

Fyra olika teman har man tänkt sig att satsa på. Vad är den mörka materia som genomsyrar rymden men inte syns? Vilket är ursprunget till den mörka energin som får rymden att töjas allt fortare? Vad hände i universums allra yngsta ålder innan de första stjärnorna hade tänts? Vad finns i rymden mellan stjärnorna? Frågorna engagerar, och centrumet har redan vuxit från de fem grundarna till tjugo anställda, varav sju doktorander.

– Det är lyxigt att få ägna sig bara åt grundforskning, men vi vill inte isolera oss från universitetets andra verksamheter och tänker undervisa studenter också. I gengäld har vi fått helt nya lokaler byggda.

Hittills har Jesper Sollerman utforskat de mystiska och mycket energirika gammablixtarna som i över tre decennier gäckade världens astronomer. Nyligen har man lyckats spåra deras ursprung till två olika slags källor. De korta blixtarna uppstår troligen när rymdens tyngsta objekt, neutronstjärnor och svarta hål, kolliderar. De längre blixtarna kommer från supernovautbrott.

– Det är ganska fantastiskt att vi på bara några få år har lyckats knäcka flera av gammablixtarnas gåtor. I dag upptäcker vi regelbundet blixtar från mycket avlägsna delar av universum.

Nu vill forskarna utnyttja blixtarna till att undersöka tidens och rummets allra mest avlägsna vrår. En gammablixt kommer från universums utkanter, alltså från dess barndom. Skapades de flesta stjärnorna då eller mer nyligen? Det kan gammablixtarna avslöja.

– En annan tanke är att när stjärnorna exploderar i supernovautbrott så lyser de upp en massa materia mellan oss och supernovan som vi annars inte skulle få syn på. Så vi använder den som ett slags ficklampa som lyser upp den mörka rymden.

Är du förlorad för svensk astronomi?

– Jag jobbar fortfarande två dagar i veckan på Stockholms universitet. Det är svårt att få familjen med på att flytta till Köpenhamn.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor