Stephen Emmott

Microsofts Stephen Emmott leder en grupp forskare som försökt förutse vart naturvetenskapen är på väg.

Mängden data från naturvetenskapliga experiment fördubblas varje år. Redan i dag är mängderna så stora att forskarma måste använda datorer för att klara av analyserna. De mer lättanvända programmen används på gränsen för vad de klarar av, hur ska det då gå när vi får petabyte med data?

För några år sedan lanserades begreppet e-forskning som en beskrivning av den nya typ av forskning som använder stora databaser för att hitta stöd för sina teorier. Ett typiskt exempel är beläggen för att universum kommer att fortsätta expandera. De kommer just från en gigantisk kartläggning av bakgrundsstrålningen.

Stephen Emmott, chef för Microsofts externa forskningsprojekt, menar att e-forskning bara är början på en helt ny typ av datoranvändning för forskare.

– I e-forskning är data svaret. Men bara mer och mer data räcker inte, det måste till något fundamentalt annorlunda, säger Stephen Emmott.

Han vill att datorerna inte bara ska användas för att testa teorier, utan också för att simulera och förutsäga. De ska faktiskt bygga teorier. Han är inte främmande för robotforskare, alltså datorer som själva formulerar teser, testar dem och lägger fram nya teorier.

Microsofts forskningschef tar nu inte sina idéer helt ur luften. Han har lett en grupp forskare som försökt spå hur naturvetenskapen kommer att se ut år 2020 (Towards 2020 Science). En profetia som ansågs så välgrundad att den blev omslagsartikel i vetenskapstidskriften Nature.

Och det är inga små saker som gruppen lovar. Att sjukdomar ska utplånas, att vi ska förstå universum och begripa hur biologin fungerar.

Men viktigast av allt är utmaningen att rädda jorden.

– Det finns 25 viktiga livsuppehållande system på jorden, av vilka 15 är nära kollaps. Klimatet är ett av dem, och de kan alla bara räddas genom en helt ny typ av datoranvändning.